Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hospitalsvård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOSPITALSVÅRD 877
mer, som utveckla sig utanför de slutna anstalterna. Bland
dem ha framför allt två slag utbildat sig och genom
erfarenheten visat sig stå provet, nämligen 1)
Åkerbrukskolonien^ som är bestämd för lugna, kraftiga, arbetsdugliga
(mest manliga) sjuka, som behöva fortsatt läkareuppsikt,
och 2) Familjevården (också kallad vård på landet), som är
avsedd för icke nödvändigt arbetande, harmlösa förryckta
och blödsinta, som icke fordra någon sträng läkareuppsikt
och över huvud tillåta en lösare praxis. Mindre partier av
2—3 personer inhysas, spridda hos skilda familjer
(naturligen icke sina egna), i lantlig stillhet och avskildhet långt
från städernas larm och på sidan om de stora stråkvägarna.
I Sverige äga vi en dylik plats \Korsberga i Småland, där
familjen Ponténs traditioner fortleva. 3) Slutligen finnas
öppna anstalter för $själs- och nervsjuka», i vilka, utom
själs-friska nervsjuka, också personer, som lida av lättare former
av psykisk sjukdom, kunna upptagas och erhålla
läkarebehandling.
Fördomar mot hospitalen.
Den tradition, som ännu lever kvar bland allmänheten,
tron på inspärrning och cellbehandling,-ja, på tvång av
ännu mera barbariskt slag, är anledning till en instinktlik
missaktning mot sjukdomen i ock för sig liksom ock den
direkta skulden till allmänt gängse fördomar rnot hospitalen.
Denna fördomsfulla misstro är förklaring nog. Den är en
nemesis, som nu hemsöker och för våra fäders
våldsgärningar mot de sinnessjuka drabbar anstalter och personer,
vilkas uppgift och verksamhet snarast borde ägnas
uppmuntran och tilltro.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
