Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Runraden och dess magiska ursprung - II. Varje särskilt teckens betydelse - 1. ᚢ - 2. ᚦ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det ondas tal är 2, det gudomligas tal äro 3 och 1 (den
gudomliga skaparkraftens).
2. Den andra runan |>, tecknet för ^-ljudet (= engelskt
tonlöst th), har äldst ett namn med betydelsen ’troll, thurs’ (fornisl.
purs). En annan i den skandinaviska norden och i England
brukad benämning med betydelsen ’torn, törne’ är tvivelsutan
ett s. k. noa-namn, d. v. s. ett ersättningsord för att undvika
det ursprungliga, såsom farligt betraktade namnet. Det har
gällt att slippa »tala om trollet». I Skytts härad i Skåne
trodde befolkningen ännu vid slutet av 1700-talet, att »gamla
tornar», stående på ättekullar, gjorde »de inneboende trollen»
mindre farliga (Nicolovius). Det antidemoniska ordet torn,
äldre thoru, lämpade sig alltså väl som ersättning för thurs.
Att talet 2 i senantik mystik uppfattats som ett demoniskt tal,
kan styrkas genom uttalanden av nyplatonska filosofer.
Likaledes är det känt, att det i främre orienten, mithraismens
stamland, förbundits med den onda andemakten. För
Zarathustra var det onda den andra livsprincipen. Det var
därför en symbol för Angra Mainyu (Ahriman) och hans värld.
För att fröjda Angra Mainyu, kallad även »den andre»,
omtalade de onda andarna tvenne gånger sina illdåd, säger
»Bundehesh» (kap. 3), persernas heliga skrift om skapelsen och
världsutvecklingen.
Den medelpersiska religionsurkunden Vendidad uppräknar
vissa ställen i de äldsta Avestahymnerna, som skola reciteras
tvenne gånger, varefter man skall bifoga: »jag bortdriver
Angra Mainyu från detta hus» etc. (Fargard 10). Den judiska
religionsurkunden Talmud ger på ett ställe en drastisk bild
av en persers skräck för talet 2. En judisk värdshusvärd
råkade en gång sätta tvenne glas på det tomma bordet
framför en förnäm perser. Denne säges ha blivit stel av fasa och
först lugnat sig, då i all hast ytterligare ett föremål blivit
placerat bredvid de tvenne glasen. Bland folken i Kaukasien
lever ännu tron på talet 2 såsom ett demon- och djävulstal
enligt vad en där född ryss meddelat mig.
I nordisk folktro finnas ännu en del spår av samma
föreställning. Enligt en svensk folksägen flammar om natten över
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
