Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Runraden och dess magiska ursprung - II. Varje särskilt teckens betydelse - 17. ᛒ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
magien, särskilt vid fruktbarhetsriter, är det möjligt, att
runradsbildaren i Sraoshas risknippe förmodat en symbol av
samma innebörd som björkrisets i den urgamla germanska
folkmagien. (I norden användes för övrigt björkris vid
fruktbarhetsmagi än i dag.)
Emellertid kan omständigheten, att den 17:e runan fått ett
namn, som är att fatta såsom en fruktsamhetssymbols, ha ett
direkt samband med senantik bokstavsmagi. I det av mig
funna Parismanuskriptet sammanställes den 17:e grekiska
bokstaven q (där av redan nämnt skäl den 16:e) med »fiskarna»
(ixtivec; = ichthyes). Åtskilligt talar för, att vi i detta fall
kunna ha att göra med en rest av mycket gammal
alfabettradition. I det semitiska alfabetet hade den 15:e bokstaven
ett namn med betydelsen ’fisk’ (hebr. sämcek). Då av
magisk-optisk hänsyn det ursprungligen runda tecknet, som i det
grekiska alfabetet blev det 15:e (o), kombinerades med
solenögat och därtill i ett mithraistiskt system den 16:e bokstaven
blev tilldelad Mithra, kan beroende på platshänsyn den 17:e
ha förbundits med fiskarna. Intet hindrar, att såväl
bokstaven o som q i fråga om sin mystiska innebörd haft förebild
i det semitiska alfabetet, den förstnämnda i det tecken, som
benämnes ’öga’ (fajm)} den sistnämnda i det tecken, som
kallas ’fisk’ (sämcek). Av flera skäl, som jag i tidigare
skrifter utförligt framlagt, var fisken i Främre Asien en
symbol för fruktsamhet. Den var t. ex. gudinnan Atargatis’
heliga djur. I senantikens allmänna mystiska spekulation var
fisken en symbol för den livsskapande fuktigheten. Av
särskilt intresse är, att »Bundehesh» (kap. 21) upplyser om,
att den persiska religionens »heliga skrift» (d. v. s. Avesta i
sin äldsta ostympade redaktion) omtalat sjutton olika slag
av fuktighet (växternas, flodernas, regnvattnets m. m.). Alla
dessa fuktighetsarter sägas samverka för att åstadkomma
växtkraft (vegetativ och animalisk). Här föreligger samma
magiska grundåskådning som i den nordiska björkmagien.
De båda symbolerna ’fisk’ och ’lövträdsgren’ (’björkkvist’)
avse ett och detsamma. Möjligt är, att Sraosha fått ett
risknippe i sin hand, emedan hans tal var 17, växtkraftens tal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
