Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
af smällen fick en n^tig warning, at framdeles
bättre akta fig och lina ungar.
^et är äd^lt at wara tacksam emot
wälgö-rare^ c^fwen den ringaste och fattigare kan wa^
^ra det.
^jort^n och ^-elbnf^^
^enna heliga ledighet elliot en wälgörai^
^ glömde deremot, tu sin siora skada, oen o^
sö^åndiga Hjorted ti^ då han en dag had^
gömt sig undan för bägarn i ens^or ^a^elbmke^
som med sina täta löf fullkomligen wäl s^ld^
honom och hans stora greniga horn, war han
likwäl så otacksam eniot Ha^ejbmken, at han
nrar.t, när bägarn war förbi, började at
gan-s^a s^åit förtära dei^ löf, hwaraf busken snart
blef så gles, at bägarn, då han en s^und dä^
^fler åter nalkades samma skälle, genast blef d^n
undangömda hjorten warse, och dödade honoim
^radt^rdsin^aren och ^ni^lin^eu.
^ör at akta sina .^irsbärsträn, hade en
^räd-^ gårdsmästare en dag utsatt några snaror
for de snåla ^arfwarna. ^å han
fylmn-de dagen kom för at se efter sina giller, b^fan^
sig ibland de fångade ^arfwarlie äfwen en
^äiiwliiig, som mocket ödmjukt bad om ilåd och
befria ^i^ afsikt^ sad^ han^ ^j at gö^a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
