- Project Runeberg -  Fragment och miniatyrer /
36

(1904) [MARC] Author: Bengt Lidforss
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

icke sagdt att växterna äga något medvetande jämförligt
med de högre djurens och vårt eget. Tvärtom, redan
det faktum att vi hos växterna ej påträffa några som
helst organ, som kunna jämföras med de högre djurens
hjärna, gör det tämligen sannolikt, att vi hos växterna
ej kunna vänta ett själslif, sådant vi finna det hos
djuren.

Visserligen har man på senare tiden lyckats påvisa
att hvarje lefvande cell i växten står i förbindelse med
sina grannceller genom ytterst fina trådar och hela
växten är alltså icke som man förr trodde en republik
af från hvarandra oafhängiga celler, utan en enhetlig
komplex af lefvande substans. Därför kan t. ex ett
ljusintryck, som förnimmes af stamspetsen, ledas flera
tum nedåt i stängeln och där förorsaka en krökning,
därför kan den retning, som ett knifstyng förorsakar i
en potatis, i form af en temperaturförhöjning (sårfeber)
göra sig märkbar flera centimeter från snittytan, men
om verkliga nerver kan det hos växterna lika litet
vara tal om som en hjärna. Betrakta vi nu dessa
organisationsförhållanden, och öfverblicka vi sedan de
rörelsefenomen, som vi kunna konstatera hos växterna,
så måste vi erkänna, att hvarje spår af högre själslif
måste fränkännas växterna.

Men å andra sidan få vi ej glömma, att den
lefvande substansen i växten, det s. k. protoplasmat, i
grund och botten är af alldeles samma natur som den
lefvande materien i djur- och växtkroppen. Och då vi
ha all anledning antaga, att djur och växter utvecklat
sig ur ett gemensamt ursprung, och då vi se att
växterna i mångt och mycket förhålla sig gent emot
yttervärlden alldeles som djuren, så ha vi skäl att
förmoda, att det äfven i växten afspela sig ett slags

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:01:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lbfragment/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free