Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dussin essayer: Poe, Garschin, Stirner, Bourget,
Rem-brandt als Erzieher, Böcklin. Som man ser allt igenom
representativa andar, men hvar och en sin säregna typ,
tillsammans gifvande ett slags totalbild af århundradets
psykologi: Poe, den fjärrskådande mystikern och den sjuka
pessimisten, konstnären och adelsmänniskan, i hvars själ
vanvettet suger sig starkt vid geniets bröst; Garschin,
den obegränsade altruisten, som dör af för stort hjärta,
och Stirner, den skranklösa egoismens förkunnare,
Nietz-scheanismens Johannes döparen; Bourget, den
världsvane skeptikern, som hamnar i gråtmild, ryggmärgslös
religiositet, och Rembrandtbokens författare som från
kosmopolitisk, vetenskaplig kultur vill vända åter till
personlighetens urkälla: instinkten, rasinstinkten,
jordandan. Och så till sist Böcklin, lifsrons, middagsrons,
midsommarrons store mästare, raålarfilosofen, för
hvil-ken benrangelsmannens fiolspel endast är en våg i det
tonhaf, som strömmar från allguden Pans flöjt.
Ola Hansson är ingen fiende till det abstrakta
tänkandet som sådant, han hör icke till dem, som
förhärliga ryggmärgen på bekostnad af »das armselige
Gehirn». Men han har som psykolog den fasta
öfver-tygelsen att det ges vissa ängder i själen, dit tanken
aldrig kan nå på reflexionens väg, och han menar, att
hur mycket än tankarna blandas och grupperas genom
reflexionens hjälp, blir det dock aldrig annat än en
mekanisk blandning, hvars element ha samma egenskaper
som förut; det är först när tankarna gå sina egna
lönliga vägar i det omedvetnas urskogar, som det händer
att de para sig till den kemiska förening, som är ett
positivt nytt. I sådana ögonblick blänker det till i
själen som droges ett förhänge undan, och hvad som
här blott fyller en bråkdel af en sekund, hvad som är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
