Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ladugårdar och Logar - Taflan 18. Planer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
livilka inskjutas i krubbgångarne äncla fram till kalfkettarne,
blir utfodringen ytterst beqväm. Midt för redskapshuset
år delar sig jernbanan, så att en arm ingår i stallet
st ock den andra i oxhuset ox, dervid genomlöpande
foder-rummen fr. jb är tillika längdinkörsel, balmgång och
sam-manbindningsgång igenom hela byggnaden, så att jernbanor
kunna utgå ända till portarne. fb äro 2:ne stora
foderbered-nin’gsrutu, åtkomliga för lass samt från jernvägen. I dessa
rum finnas pumpverk för vattningen, rofrifningsmaskin etc.
allt för ångkraft, likaledes uppgång till höskullen. f flygel
för 124 kor och 36 kalfvar samt 12 bundna ungkreatur vid
uk. En af kalfkettarne vid något af gafvelfönstren inredes
till rum för koryktaren. Midt öfver gången jb blir en
kör-gång med uppkörsbryggor vid up. Från denna gång
ur-stjelpes höet å skullarne samt säden åt ömse sidor i ladorna.
Fähusens och redskapshusets takbjelkar ligga lägre än logens.
Genom de många portarne, luckorna, gångarne och lufthålen
beredes stor beqvämlighet och luftighet.
För dem, som önska bygga synnerligen rymligt, och
för särdeles stora kreatur, hvilket denna betydliga
herregårds-byggnad synes förutsätta, vilja vi införa ofvanstående
planritning, hvilken, ritad i samma skala som nyssbeskrifna fig.
3, utgör en utvidgning af denna. Breddmåttet å såväl
huf-vudbyggnaden, som flyglarne, har fått en tillökning af 6 fot,
längden i sin helhet är ökad med 20 fot samt flyglarnes
längd med 16 fot. Ilvarje ko står här på en längd af 6,5 fot
och en bredd af 4 fot; hvarje oxe står på 7 fots längd och
5 fots bredd, och hvarje häst på 8 fots längd och 6 fots
bredd, allt utom krabborna räknadt. Anordningarne i öfrigt
äro ungefär desamma, som å fig. 3, dock äro kalfkettarne
i kostallet betydligt större etc., likaså har lokomobilstallet
erhållit en annan form, så att det lilla qvarnhuset, oberoende
af stallets höjd, kan uppdragas till 2:ne våningar, hvilket
onekligen är af fördel. Sjelfva lokomobilen vändes likväl
här inuti stallet så, att dragremmen omedelbart — utan all
vexel — kan fatta remhjulet å tröskverket, hvilket sednare
är beräknadt att alltid stå på samma plats å logen. I stället
föra spårhjulsvagnarne all säd till tröskverket på banan längs
den hreda midtelgången, likasom all halm i baklass tillbaka
till fähusen. Härigenom sparas kraft för lokomobilen, ehuru
tröskningen tager i anspråk större arbetsstyrka och
dragremmen är till hinder. Rök och gnistor från lokomobilen
draga sig nedåt innan de ingå i den alldeles fristående
skorstenen, som, i likhet med den å fig. 3, behöfver en betydlig
höjd för att få friskt drag.
Med anledning af bygguadens storlek och rymlighet
måste föreskrifvas synnerligen god grundläggning samt groft
och godt virke i stolpar och bjelkar. Bäst är att anordna
en rad bärstolpar äfven baktill emellan kreaturen, åtminstone
längs efter den dubbla kreatursgången i midten.
Fig. 4. f fähus; st stall och kalfkette vid kk; tp loge; Id
sädeslador; r små redskapshus eller får- och svinhus, i hvilket
sednare fäll man gör fönster öfver dörrarne.
Fig. 5. f är fähus med ingång till logen tp och ladorna
Id. A ömse sidor om fähuset finnas rum för kalfvar och får.
Fig. 6. tp tvärloge i midten; Id sädeslada; fr foderrum;
f fälms med stall för en häst och kette vid kk. Byggnaden
lämpar sig bättre för en större bredd.
Fig. 7. Ladugård af gråsten för en stor herregård. I
de vinklar, som bildas genom logens och fähusets T-formiga
*) I sednare tider har man börjat lägga lokomobilstallarne 200 fot ifrån
ladubyggnaderna och i stället använda ståltrådslinor som transportera
ångkraften till det på logen stående tröskverket. Härigenom skyddar
man sig ifrån eldfara och undgår helt och hållet den höga
brandskatten för ’eldfarlig inrättning”; en besparing som vanligen på ett
enda år återgäldar den obetydliga kostnaden för ståltrådslinan.
sammanbyggnad - finnes plats för kreatursgårdar och
gödselhus, samt redskapshus i de ytterhörn, som bildas af
byggnadens framdragna gafvellinier. Hufvudvägen riktas rakt
på fähusgafveln, och vid sidorna af denna väg lägges
span-målsboden samt, som motsvarighet, utgårdens manhus. Af
åkerfältets öfriga vägar anlägges en midt emot hvarje
log-gafvel samt en midt emot lokomobilstallet. Ladugården
lägges alltså midt öfver korset af fyra vinkelrät
sammanlöpande vägar, v fristående vandring för oxar till
begagnande i de fäll, då man, under lokomobilens användande på
annat håll, vill tröska med oxkraft eller då man vill låta
tröskverket drifvas af både oxkraft och ångkraft samtidigt.
tv tröskverken, drifne med remmar dels från vandringen dels
från lokomobilens utvexlingsbjul; gk 4 tvär g enomkörning ar
för sädens inbergning; in inkör sgång vid höskörden;
från denna ingång till fähuset; sg längdgenomkörsel,
före-ningsgång, halmupplag och tröskplats med rik belysning”
Id 4 stora luftiga lador; jb jernbana från de yttre ladorna
till tröskverken, i händelse man ej vill hafva afkopplade
dragremmar och flytta ångtröskverket; bg 2 agn- eller
rot-bingar, genomskurne, likasom foderberedningsrummen fb, af
spårhjulsvagnaf, som föra fodret rakt in i dubbelkrubborna
igenom stora fähuset f ända intill kalfkettarne kk; p pumpar
och derinvid behållare för vattningen, så att genom
brädd-aflopp vatten alltid ledes i krabborna; Is lokomobilstall med
gnistsläckare. Uppkörsbroar kunna med fördel användas
på alla tre gaflarne. För öfrigt äro så många fot af ladornas
sidor åtkomliga för lass, att de nära utgöra logens tredubbla
längd. Inbergningsradien (afståndet för inkastningen af säden)
är i medeltal ej mer än 16,5 fot liksom tröskningsradien i
medeltal ej behöfver blifva mer än 20 fot. I fig. 3 blir
in-bergnings- och tröskningsradien endast inemot hälften så
lång, hvarigenom det visar sig, att man uti stora ladugårdar
såväl som i små kan tillegna sig de största beqvämligheter
och de kortaste afstånd *).
Fig. 8. Liten torpladugård för 2 kor: f fähuset; fr
foderrummet; tp loge och lä lada.
Fig. 9. En enkel sammanbyggd ladugård för
hemmans-brukare, passande att förstora äfven för en herregård, v
vandring; tv tröskv.erk, stäldt i fördjupningen i ladrummet Id; st
stallet, omgifvet af inkörsgångarne gk — den ena för säden, den
andra för höet, tillika halmrum samt vintertiden vagnbod; sg
föreningsgång och foderrum för stallet; kk rum i midten för
kalfvar och får; sg’ föreningsgång emellan fähusafdelnin gar ne vid/’.
Fig. 10. Fristående logbyggnad, passande att förstora
till hvilken gård som helst, v inbyggd vandring; gk
genomkörningar; tp trösk- och förening srum; Id sädeslador.
Tröskverket flyttas än till högra än till venstra ladan.
Fig. 11. f fähus; st stall med selkammare och litet
foderrum; fp förplats till svinhuset sv och fårhuset fh. st
och fp få ljus genom dörrfönster, likasom foderrummet fr i
midten af huset mellan logen tp och ladorna lä; v vandring;
vb vedbod och mb materialbod.
Fig. 12. Liten ladugård med rum vid f för 2:ne kor och
vid sidorna för en kalf och ett par får. tp loge och Id lador.
Fig. 13. Torpladugård, f fähus med kalfkette kk; fr
foderrum och genomkörsel; tp loge; Id lada.
Fig. 14. f fähus för 3 kor med 2 kettar; tp loge; vb
vedbod m. m.; Id sädeslada.
Fig. 15. Ladugård för en hem man sbruk are: v vandring;
tv plats för tröskverket; gk genomkörning; tp tröskplats och
foderrum; Id sädeslada; f fähuset; kk kettar.
*) Fullständiga ritningar med beskrifningar till denna ladugård finnes
införde uti 5:te och 6:te häftena af 1861 ärs årgång af Tidskrift för
Byggnadskonst och Ingeniör-vetenskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
