Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ladugårdar och Logar - Taflan 22. Höjdritningar - Taflan 23. Höjdritningar (Genomskärningar) - Taflan 24. Höjdritningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 19. Ett sparrhufvud orneradt med släta
inhugg-ningar.
TafLan 23.
Ladugårdar och Logar.
Höjdritningar (Genomskärningar).
(Se tall. 18 ligg. 3 och 7.)
Då det, utan att alltför mycket taga utrymmet i anspråk,
icke är möjligt att lemna fullständiga höjdritningar till alla
våra ladugårdsplaner, så liafva vi företrädesvis velat
framställa några mera omfattande längd- och tvärgenomskärningar
af de anordningar, som visas å tall. 18 tigg. 3 och 7, dels
emedan dessa planer äro de bredaste och således fordra de
svåraste uppresningarne, dels emedan byggnadernas storlek
icke tillåtit uppritning af fullständiga höjdritningar i öfrigt.
Jemför man nu taflans genomskärningar med hithörande
planer samt de delar af yttersidorna, som finnas upptagna
å föregående tafla, så bör man dock kunna bilda sig ett
temligen klart begrepp om byggnadernas utseende i sin helhet.
Alla figurerna äro ritade i dubbla planskalan.
De 4 första figurerna tillhöra tafl. 18 fig. 3.
Fig. 1 är tvärgenomskärning öfver kostallet i a—b. Man
ser här allestädes tegelgolf på fast sandfyllning.
Djurplatsernas golf ligger vid gödselrännan 2,5 tum och upptill 4
tum högre än kreatursgångarnes golf. Foderborden äro äfven
tegelmurade, helst så, att stolparne stå på fasta gråstenar
eller sandstenar, nog högt för att vara skyddade för röta.
Åtminstone böra stolparne tappas i halsslåar af trä hvilande
på tegel, så att ingen stolpe nedgår till golfvet. Halsslåarnes
öfverkant bör för medelstora kreatur ligga minst 1,5 fot högre
än den golfyta, på hvilken kreaturen liafva frambenen.
Nack-slåarnes underkant bör ligga minst 4 fot öfver nämnda
golfyta. Afståndet emellan krubbstolparne bör vara 7 fot.
Tak-bjelkarnes underkant ligger 11,5 fot öfver golfytan: allt mått
hvilka, tillfölje af den nog lilla skalan, svårligen med
nog-granket kunna tagas å ritningarne, och derföre särskilt
uppgifvas.
Fähustakets tvärbjelkar skarfvas här midt öfver
foder-gångarne och skarfvarne sammantryckas och stärkas likasom
bjelkarne af ofvanpå liggande tvärband, i hvilka takstöden
tappas, a är uppkörsbron till höskullen utifrån, och b den
inre körbron till logens bjelklag, som ligger högre.
Fig. 2 är längdgenomskärning i kostallets midt efter
linien c—ä å planen. Här visar sig öfverallt lika
stolpindel-ning med 4 djurplatser emellan hvarje stolpe, ett fönster
midtför hVarje takstöd, en dragglugg för hvarje takstol och
en tvärbjelke för hvarje djurplats. Stolparne, som uppbära
taket, äro indelade efter de undre stolparne, hvilka alla böra
vara starka och liafva särdeles fäst grund för att kunna
uppbära den ofantliga belastningen.
Fig. 3 är längdgenomskärning i e—f efter logens
midtel-gång. Äfven här återkomma öfverallt likheter. Utgå vi
ifrån midten af denna fig., så se vi först ett tredubbelt fönster,
som gifver ljus åt tröskplatsen, vidare 2:ne gallergluggar för
drag och vid ändarne 2:ne stora luft- och inkastningsgluggar
midtför ladorna. Ofvan bjelklaget är körbana för
sädes-lassen. På midten är en spännstol anbragt, som uppbär
takstolar och bjelklag öfver den breda tröskplatsen, c c äro
hängjern för bjelkarne. Spännstolens ben stärkas nedtill af
sträckskrufvar. Allt detta förtydligas närmare af
Fig. 4, som är en genomskärning i g—h öfver en af
tvärgångarne. cl är den nedra längdgenomkörseln och banan
för spårhjulsvagnarne, hvilken sammanbinder byggnadens
alla inre förrättningar, e är körbanan ofvan bjelklaget; f
spännstolarne; g ladrummen. Om taksparrarne ej kunna
erhållas hela, så skarfvas de vid h. öfver hvarje bärstolpe
ligger en takstol och emellan hvarje takstöd ytterligare en.
De följande figurerna tillhöra tafl. 18 fig. 7.
Fig. 5. Tvärgenomskärning öfver logen i i—k längs en
tvärgenomkörsel. Här se vi byggnaden delad i 4 lika delar
med derefter ordnade ljus- och dragöppningar. Emellan
handbjelkarne har man vid i ett spanmålsloft, som får
upplysning och luft af fönster på gaflarne och genom små hufvar
på halmtaket, hvilka bildas antingen af bräder med
genomborrade häl eller af böjda mjuka läkten. Sådana
spanmålsloft, belägna midt öfver tröskplatsen och körgångarne, dit
man nedhissar säckarne midt i sädeslasset, äro af stort värde,
ehuru halmtaket här är mindre lämpligt för råttornas skull.
Man ställer trapporna till detta loft med utgångspunkt från
tröskplatsen och utvexlar en hiss med friktionshjul ifrån
sjelfva tröskverket, så att man alldrig behöfver bära säckarne
uppför de långa trapporna *).
Fig. 6 är en längdgenomskärning i l—m genom logens
midt, hvilken tydligare förklarar föregående fig. Här se vi
spanmålsloftet vid i — som blir vackrare och rymligare om
handbjelkarne sänkas 2 fot — och huru takstolar och bjelklag
ordna sig efter en regelbunden indelning af undervåningens
stolpar. Den höga gafvelmuren af gråsten börjar nedtill
med en tjocklek af 4 fot och slutar upptill med 2 fot, genom
dragning hufvudsakligen invändigt. Men på hvar tionde
stigande fot är det likväl nödigt att äfven utifrån indraga
muren 1 tum, på det den öfverhängande listen ej skall bringa
gafvelspetsen öfver lod.
Fig. 7, som är längdskärning i n—o efter fähusets midt,
företer en ytterst regelbunden indelning. Emellan hvarje
stolpe äro 3 djurplatser. En afdelning upptages af kalfkette,
en annan af tvärgång, men alla hafva 2:ne mellanbjelkar
på tvären och en mellantakstol, utom den som alltid ligger
midt öfver takstöden. Ett fönster synes också mellan hvarje
stolprad, och midtför densamma en luftglugg åt höskullen.
Fig. 8. Samma fähus, sedt i tvärgenomskärning öfver
p—q. Här skarfvas tvärbjelkarne midt öfver hufvudstolparne
eller de, som uppbära taklaget, och sparrarne skarfvas vid
k. Som byggnaden är bredare än fig. 1, hafva vi här
anbringat ännu en rad bärstolpar emellan kreaturen på den
dubbla kreatursgången, öfver hvilken den största hömassan
hvilar. Äfven här gäller samma regel med afseende å golf
och krubbor, som vi nyss anmärkt, nemligen att intet
trävirke får komma i beröring med vattensöl och röta.
Logbyggnadernas alla stolpar stå också helst på jordfasta stenar
med inborrade dubbar. Dessa stenar böra alltid öfverskjuta
icke blott jordytan, utan äfven golfytan. Våra ritningar
an-gifva plankläggning på träsyllar; bättre är dock att göra
åtminstone ladugolfven af kalk och tegelgrus eller
till-stampad lera.
Taflan 24.
Ladugårdar och Logar.
Höjdritningar.
(Sc tafl. 19 flg. 15, tafl. 17 lig. 10 och tafl. 20 ligg. 6 och 11).
Fig. 1. Fogstruken tegelbyggnad efter planen fig. 15
å tafl. 19, förstorad så mycket som teglet ökar väggarnes
tjocklek. Bjelkändarne skjuta här igenom muren och blifva * 5
’*) Huru sådane hissverk inrättas framställes tydligt å planchen 18 figg.
5 och 6 uti Landtmannahyggnader af Ch. Em. Löfvenskiöld utgifne
af C. A. Forselius år 1854, ett arbete, som i öfrigt lemnar många
andra underrättelser i landthyggnadsväg, hvilka vi här nödgas förbigå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
