Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Eldrior för otröskad och tröskad säd - Taflan 43. Eldrior för tröskad spannmål - Taflan 44. Sammanbyggd slagt-, brygg-, bak-, tvättstuga och kölna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5(J
LÖFVENSKIÖLD, LANDT MANNABYGGNADER.
En ändamålsenligare sammanbyggnad af sädesmagasinet
oeli eldrian erhålles om rian anordnas uti en särskildt, ifrån
magasinets midt utgående tillbyggnad, såsom vidstående plan
utvisar: e är eldstaden; r rian; t trappor till rian; i
ingång-till magasinet m, som får en egen utgång vid f*).
Taflan 4z4=.
Sammanbyggd slagt-, brygg-, bak- tyättstuga
ocli kölna.
Landtmannen har behof, icke endast af byggnader för
sina kreatur ocb sin skörd, han beböfver äfven rum för en
mängd inre hushållssysslor, såsom slagt, bryggd, bak, tvätt,
malttorkning, rökning etc. hvilka bestyr, åtminstone på en
större landtegendom, tarfva ej • så ringa utrymme och
kostnad, synnerligast om dertill uppföras särskildta byggnader för
hvarje förrättning, hvilket ofta nog är fallet. Att inrymma
lokalerna för dessa eldfarliga bestyr i sammanhang med
boningshusen är också oriktigt, äfven om det ej vore ett slöseri
att på en och samma gård bestå nästan hvarje hushåll sin
egen bakugn, hvilken liksom brygg- och tvättstugan mycket
väl kan begagnas af flere.
Det är äfven tidsödande att strykrummet aflägsnas från
tvättstugan och mangelkammaren från torkvindarne. Vi hafva
derför å denna tafla gjort ett försök att sammanföra alla
dessa hushållsbestyr, som hafva så mycket gemensamt under
ett och samma tak och uti ett särskildt hus, som bör vara
rymligt och läggas nära rent vatten samt minst 200 fot från
närmaste byggnad. Då vi äro öfvertygade att derigenom
vinnes ökad beqvämlighet, minskad eldfara och brandstod,
samt en ej obetydlig besparing med afseende på
byggnads-kostnaden tveka vi ej att framlägga det bristfälliga förslaget,
om också endast för att framhålla det nyttiga ämnet och
gifva en utgångspunkt för andras forskningar.
Fig. 1 är byggnadens framsida.
Fig. 2 dess gafvelsida.
Fig. 3. Tvärgenomskärning i a—b (se plan) öfver
byggnadens midt.
Fig. 4. Ett stycke af frontesspisen med sin tegelfris
eller list.
Fig. 5. Bottenplan af ett hörn till tegellisten.
Fig. G och 7. Fönster till nedre rummen och till
vinds-gaflarnes sidor.
Fig. 8 och 9. Gafvelfönster och luftgluggar till
torkvindarne.
Fig. 10 är plan till bottenvåningen och
Fig. 11 till vindsvåningen.
*) I sednare tider liar man börjat använda flyttbara inrättningar för
torkning af spannmål, hvilka äro mycket billigare.
BESKIUFNING ÖFVER TAFL0RNA.
Uti bottenvåningen är fp förstuga; p fyra murade stöd
för att uppbära den öfverliggande kölnan; t uppgång till
vinden ; vs vedskrubbar och rum för hvarjehanda mindre kärl;
tv stor tvätt-, brygg- och slagtarstuga med täljstensgolf och
rännstenar, som afföra allt vattensöl. I taket anbringas en
vef eller hissinrättning för att kunna upplyfta de slagtade
djuren; g grufva för eldningen så väl till kölugnen leu, som
till de båda inmurade tvätt- och bryggpannorna p’p’, hvilka
förses med kranar och hvar sin imtrumma upp igenom taket.
Tätt under innertaket anbringas också en vattenränna,
hvari-genom man kan pumpa vatten i pannorna; hr är eldadt
bak-och strykrum samt boningsrum för brygghuspiga eller
tvät-terska, som ej får särskildt utgång, för att vid genomgåendet
tvingas tillse eldningen rundt omkring. Detta rum användes
äfven till skärning vid slagt etc.; bs bakstuga med stor
bakugn bu, som får god belysning ifrån motstående fönster; mk
mangelkammare med stor spis för att äfven här kunna värma
vatten, koka korf eller elda med enris till det ofvan
liggande lilla rökhuset. Alla dessa rum sammanhänga och
förses med stengolf.
Uti vindsvåningen är fp förplats, g kölnans gångar och
k sjelfva kölnan, hvarest man torkar malt, frukt och säd,
klänger ut barrträdsfrön etc. Värmen till kölnan ledes ifrån
kölnugnen ku, hvarest eldningen sker till hettar- eller
kuller-stensugnen, som ligger midt öfver ku, och vidare ifrån
hettare-ugnen genom bleckrör fram och åter under ständigt stigande
tätt under kölnans torkplåt tills den slutligen utsläppes i
bakugnens skorstenspipa. Begagnas kölnan mycket är det skäl
att tillgodogöra sig rökvärmen såväl från kölnugnen, som
äfven ifrån de andra eldstäderna, då röken kan ledas i
tegel-murade rör i kölnans omgifningsväggar på så sätt, att röken
ifrån den ena eldstaden alltid utföres i den motsvarande
eldstadens skorsten. Kölnrummet får stengolf och hela kölnan
hvilar på lätta tegelhvalf, som sammanhållas med flera starka
jernankaren; tv stor torkvind, hvarest man torkar kläder,
frö-saker etc. och bereder sig korsdrag genom,fönster och gluggar,
som förses med luckor; i i de tvenne imtrummorna; tv’ ännu
en stor och luftig torkvind för kläder, malt, säd, frö etc.;
rr är ett litet rökrum, hvarest man röker skinkor, medvurst
etc., och dit röken ledes ifrån mangelkammarens eldstad
genom en särskildt liten rörledning, försedd med spjell, som
äfven anbringas för kölnan på lämpliga ställen, för att
reglera rök och värme efter behof.
Det är visserligen en hufvudsak att vid
landtmannabygg-naders konstruerande vinna största möjliga
ändamålsenlighet med afseende å den inre anordningen; men då vid intet
byggnadsföretag derjemte fästes så mycket afseende å
kostnaden, som vid dessa, så blir alltid andra frågan i
ordningen livad byggnadsämne man skall välja, och hvilka former,
för att med tillbörlig fasthet förena största möjliga billighet.
Någon prydlighet får sällan nog komma ifråga, och skall den
finnas bör den vara af enklaste slag. Vi hafva förut
framhållit den fogstrukna gråstenen, ornerad med fogstruket
tegel, som, ett passande byggnadsämne för åtskilliga
landt-mannabyggnader, men på de ställen der gråsten saknas kan
man gjuta sandkalkshus, och något litet ornera äfven dessa
med fogstruket tegel, som ingjutes i alla kanter och hörn,
samt här och hvar anordna en tegelpclare, som lifvar upp
den enformiga muren och gifver bärighet och styrka åt det
hela. Nyss beskrifna ritning är ett försök i denna väg. På
en fast fogstruken gråstenssockel hafva vi minst 1,5 helst 2
fots tjocka sandkalksmurar. Mellanväggarne äro af tegel, en
fot tjocka. Alla hörn, fönster och gluggomfattningar ingjutas
med förbindningar i sandkalken, och kring fönsteromfatt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
