Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- XI. Svinhus
- Taflan 47
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
XI. SVINHUS.
——
Ehuru svinet anses som en sinnebild af orenligheten, så
gör man sig dock ett mycket oriktigt begrepp om man
derföre tilltror sig hafVa rättighet att inrätta dess bostad utan
de reglor för snygghet, omsorg och bcqvämlighet, som
tillhör all kreatursvård, derest man vill uppfylla sin pligt och
bereda djuren helsa och trefnad. Inga boskapskreatur
utbilda sig fortare än svinen, och det beror på landtmännen
sjelfva att på 6 å 7 månader få spädgrisen utvuxen till samma
storlek, som eljest vanligen på ett år. Men icke äger detta
förhållande rum under missvård eller svält eller i en bostad
som saknar ljus, torrt läge och täta väggar, så att man kan
bereda djuren sund luft och den för utvecklingen behöfliga
värmen. De nyfödda grisarna frysa sig lätt till skada en
kall vinterdag och hämmas sedan i sin vext. Brist på ljus,
snygg, torr och lagom varm bostad om vintren, samt sval luft
och vattentillgång om sommaren, anser man också ofta vara
orsak till de många obotliga sjukdomar, som ibland medtaga
hela svinhjorden. För att få lägerstaden rätt torr och
snygg-gör man den 1,5 fot högre än det öfrig-a golfvet, och förser
den med en liten bro eller uppgång med påspikade ribbor.
De flesta svin orena aldrig ett sådant upp höj dt läger, men
som de nyfödda smågrisarne lätt kunna nedfalla derifrån, så
bör man vid sådana tillfällen sänka lägerplatsen, eller
utfylla närmaste omgifningen med halm. Vidare gifver man
sofplatsen den dragfriaste delen af svinhuset, vanligen längst
-in, och låter golfvet derifrån få någorlunda fall emot
förplatsen eller dörrsidan, hvarest man bereder aflopp för
flytande spillning. Lägerplatsens golf bör vara af trä, men det
öfriga helst af sten, liksom hela svinhuset, åtminstone nedre
delen deraf, emedan svinens spillning mer än andra djurs
har egenskapen att fräta upp allt, hvarmed den kommer i
beröring. Svinen kafva också benägenheten att söndergnaga
trävirket, och derföre böra äfven hoarne vara af sten eller
tackjern, då de tillika stå fastare. De runda svintrågen af jern,
som fås vid gjuterierna, äro isynnerhet passande för grisar.
Hoar af trä böra skos med jernbleck i kanterna och stå på
klotsar. Svinhusen afpassas noga efter djurens storlek och
antal. En stor årsgris behöfver 8 qvadratfot, en 2-årig 12,
och dessutom rum att röra sig på. Svinhusen hafva tillräckligt
af 8 fots höjd inuti och små svinhus 6 å 7 fot, ja mindre, om
de skola uppvärmas. Rik belysning är nödvändig, men
fönstren göras många och små och ställas på ledgång högt upp,
utom i gångarne. Dessutom bör finnas luftgluggar med täta
luckor nära taket. Ofver bjelkarne lägges trossning af
såg-spånsbruk eller torfj och derofvanpå förvaras ströhalmen. I
större svinhus har man alltid en förenande förplats eller en
midtgång med svinrum å ömse sidor, samt en särskildt
ingång för skötaren ifrån sidan åt hufvudgården till, och en
annan utgång för svinen åt baksidan eller svingården. Uti
stora svinhus bör äfven finnas ett foderberedningsrum, helst
med kokinrättning, och i gångarne spårhjulsvagnar, till
lättnad för utfodringen. I mindre svinhus får man draga in på
måtten och minska på de mekaniska
beqvämlighetsinrätt-ningarne, hvilka i liten skala aldrig kunna tillämpas med
samma fördel.
Har man en förplats, så bör man alltid genom rännor,
grindar, lämmar, skjutluckor, svänghoar eller hål, anbringade
på åtskilliga sätt, undvika att vid utfodringen ingå i svin-
rummen, hvilka helst böra vara fördelade åt ensamma djur
eller mindre flockar, emedan de afundsamma starkare
djuren alltid äta ut de svagare. Svinhuset bör också ligga
något afsides, och, vare sig stort eller litet, får det aldrig
sakna en egen med vatten försedd instängd gård, på
hvilken djuren kunna utsläppas i det fria. På denna gård
utströr man halm, löf, dygjord, granbarr och allt som kan
ruttna. Svinen som, rotande i dessa ämnen, blanda dem med
sin egen spillning, bereda härigenom på kortaste tid ett
tillskott af gödningsämne, som sannerligen ej är den minsta
biprodukten vid vården af ett djur, hvilket blifvit stämpladt med
förakt, mycket derföre, att menniskorna vårdslösat dess
skötsel. Att låta svinen få tillfälle att komma under afträdena
är högst vidrigt och ett sätt att hos dem alstra sjukdomar.
Det s. k. dyntet är intet annat än tusental af den farliga
benikemaskens små afkomlingar, som svinen kunna erhålla
äfven ur menniskospillningen, och hvilka sedan genom
födoämnen af svinkreaturet åter kunna ingå i menniskokroppen.
Tafltin 4:7.
Srinlnis.
Fig. i är inredning till ett svinhus med tvärrader, och
en gemensam sammanbindande stor fodergång vid sidan.
Passar likväl icke utan till ett svinhus med vida större bredd:
in är in- och utsläppningsgångar till svingården; g mindre
fodergångar som här med fördel kunna borttagas och
deri-genom svinrummen förstoras ända till gaflarna; fg stora
fodergången med utgång till hufvudgården; gr rum för grissuggor
och ettåringar; gl rum för fargaltar och 2-åriugar; r rum
fölen större flock; Ig äro upphöjda lägerplatsar; ho hoar
utanför svinrummen.
Fig. 2. Framsidan.
Fig. 3. Gafvelsidan.
Fig. i. Genomskärning på tvären.
Fig. 5. Ett fönster.
En bättre inredning till större svinhus visar närstående
träsnitt: s 7 fot långa och3
fot breda rum för suggor; gl
rum för fargaltar; gs för
gödsvin; sg för smågrisar; sr
sjukrum; sv för ungsvin; 7c
ångkokningsrum; u utgång
för skötaren; g svingångar med utsläppning vid u’.
Fig. 6. Inredning till ett annat svinhus med blott en
ingång; fp förplats; fr foderrum; sv större och mindre
svinrum med upphöjda liggplatsar vid Ig.
Fig. 7. Framsidan, hvars nedre del är af tegelsten.
Fig. 8. Gafveln.
Fig. 9. Ett fönster.
Fig. 10. En annan svinhusinredning: fp förplatsar; sv
fyra större och mindre svinrum; Ig liggplatsar; ho hoar att
imata från förstugorna.
Fig. 11. Byggnaden sedd framifrån.
Fig. 12. Stor qvadratformig svinhusindelning, passande
att förstora på längden för användandet af spårhjulsvagnar
i midtelgången: in ingång från hufvudgården; ut utsläppnings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Jan 5 01:49:13 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lcelandtm/0064.html
