Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - När Lindesberg öppnade sin teater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
generalmajor Möllerhjelm tillförordnade
öfverståthållaren, chefen för Lifbeväringsregementet, grefve
Mauritz Lewenhaupt, utfärdade särskildt förordning
om huru de vagnar som förde spektakelbesökande
till Nya teatern skulle färdas, och likväl hade
fotgängarne rätt svårt att taga sig fram i det dåliga
väglaget mellan vagnarna. Det regnade smått.
Klockan 6 öppnades dörrarna, och, snart fyldes
salongen af högtidsklädda, välvilligt stämda och på
festföreställningen mycket nyfikna åskådare. Man
fann allt utomordentligt lyckadt, och i salongen
hördes utrop af förundran, huru allt kunnat på så
otroligt kort tid göras så fullfärdigt. Det var dock
icke fullfärdigt, men såg så ut, och det var
åtminstone så mycket, att man verkligen kunde få ett
skådespel uppfördt.
I salongen fans mycket fint, om också ej
alltigenom förnämt folk. Det var ej bara assessorskan
som prunkade i camail af sammet. Där syntes
också grosshandlarfrun i sådan hårklädsel, men ej
af svart, utan ljusblå sammet med plymer, som
blandade sig med korkskruflockarne, äkta eller
löslockar, och föllo ned på halsen ofvanför den röda
sidenklädningen, garnerad med svarta spetsar, fästa
med gagatstenar och med svarta kordonger, mot
hvilka de hvita handskarne togo sig ganska
festligt ut.
»Nej, se på mamsell Moberg med bart hår och
fläta! Ska’ det vara modernt nu?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
