Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
frågade noga efter för hvem och hvilka ämnen lion
läst.
— Främmande språk har du naturligtvis inte
haft något tillfälle att lära dig på landsbygden,
det tar jag för alldeles gifvet — inte ens tyska,
tänker jag?
Han såg utåt rummet, så att hon ej kunde
se hans ögon, hon kände en lätt darrning i hans
hand, som omslöt hennes.
— Nej, svarade hon med klar och bestämd
röst.
— Inte ett enda ord?
— Nej, inte ett enda ord.
Det var den första osanning, . som någonsin
kommit öfver hennes läppar.
Det blef tyst i rummet. Han såg orolig ut;
hvar skulle lian få samtalsämne ifrån?
— Hvad tyckte du om den der brosclien jag
skickade dig en gång? frågade han slutligen. —
Jag såg, att du bar den i går qväll. Det gladde
mig att se den hos (lig; den liar tillhört — den
har tillhört din mor.
— Hvarför har jag inte förr fått veta det?
utbrast Agnes hastigt och reste sig till hälften upp
i sängen. Hon andades häftigt ocli blodet rusade
henne åt hufvudet. Verner blef orolig och
tvingade henne att lägga sig ned igen.
— Jag tänkte inte på det, sade lian. — Och
jag trodde dessutom, att du skulle förstå det,
eftersom hennes initialer stå på baksidan. Du har
kanske inte sett dem. Inte? Jo bevars; hvar är
broschen? Du skall få se, att de synas mycket
tydligt —
— Jag vet inte, hvar jag har den — jag lade
visst ned den i min koffert igen — jag skall visa
den en annan gång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
