Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1826
Nidingar och Missdådare.
Gjorde falska Bancosedlar
i Fängelset.
Carlskrona, 15 Dec. 1825.
I morgon företages vid Slotts-Rätt
ransakning öfver den för sina många
ill-bragder och täta rymningar
namnkunnige lifstidsarrestanten Lars
Abraham-son, som kommer att ställas under
tilltal för falska Bancosedlars förfärdigande
uti häktet. Sedan man förmärkt, att
dylika sedlar af 2 och 3 Rdrs valeur voro
uti omlopp i staden, upptäcktes, genom
Stadsfiscalens nitfulla efterspaningar, att
de utprånglades af en Smedgesäll från
Krono-Warfvet, vid namn Carl Ohlsson,
hvilken derföre häktades och uppgaf, att
han, som under arbetet uti
Ankarsmedjan träffat flere der anställde arrestanter,
mottagit sedlame af en Lifstidsarrestant
vid namn Rydberg. Visitationer
anställdes derefter hos alla Lifstidsarrestanterne
och uti deras häkten, men utan den
ringaste upptäckt. Lars Abrahamson, som
förvarades i enskilt rum, misstänktes
likväl för förfalskningen och ledd af denna
misstanka, hade Fångvaktmästaren
anställt en ytterligare noggrann visitation
uti dess rum, dervid han lyckades att
finna 2:ne runda blystämplar, sådane
som hvita stämpeln å Bancosedlarne,
åt-skillige verktyg, en riktig Bancosedel på
3 Rdr, som tjenat till efterapning, 2: ne
halffärdige falska sedlar samt åtskilligt
papper, alltsammans inpassadt uti
utholk-ningar, som med glödgade spikar blifvit
gjorde, dels i stolpen till sänglafven, dels i
bräderne af sängbotten. Man måste
beundra brottshngens synnerliga fintlighet
i omsorgen att dölja sitt företag, likasom
att bereda sig tillfälle till dess utöfning.
Nattmannen sprider skräck.
Christianstad, 3 April 1826.
D. 14 sistl. Nov. blefvo på
afrättsplat-sen vid Röinge delinqventerna Sven
Westerlund och Sven Persson till följe
af Kongl. Maj:ts gifna dom aflifvade, men
med särskild nådig tillåtelse begrafna.
Det torde väcka den upplysta
allmänhetens afsky, vad ett tillförlitligt rykte
berättar, att de aflifvades kroppar blifvit
strax derpå af Nattmannen uppgräfda
och sönderstympade, för att sälja deras
kött och dermed gifva näring åt
vidskepelsen. Man hade väntat, att detta
menskligheten vanhedrande tillgrepp
blifvit under nu varande Ting beifradt, helst
sådant vanligtvis plägar åtalas.
»Lommeflaskor» förbjudna i
Kyrkan.
Carlskrona, 29 Mars 1825. Sedan en
skadlig och fridstörande oordning inristat
sig uti Tvings by, derigenom att den till
Gudstj enstens bevistande Sön- och
Helge-dagarne församlade Allmogen, till icke
obetydlig del qvarstadnar, inom byn på
de der befintliga lönnkrogar, hvarest ett
skändligt fylleri och öfverdåd icke sällan
slutar Högtidsdagarne, har
Landshöf-dinge-Embetet härstädes, till
förekommande af de rysliga uppträden af våld
och öfverdåd, som längre tid utöfvats i
denna Socken, och nu så tilltagit, att
säkerheten till lif och egendom blifvit
störd, stadgat en särskilt: »Ordning till
sedlighetens befrämjande inom Tvings
Socken», samt dessutom, till nödigt
biträde för Krono-Länsmannen uti den
allmänna vårdnaden om fred och
säkerhet förordnat en Polis-Gevaldiger, som
tills vidare skall finnas inom Socknen,
och i dagligt Tractamente åtnjuta 32 sk.
B:ko, hvilken utgift kommer att af
socknen efter Hemmantalet utgå.
Ingen får, vid påföljd af böter, på
Sönda-garne qvarstadna på allmänna eller
lönnkrogar, äfvensom den osed bör afläggas att
vid resan till Kyrkan medföra så kallade
»Lommeflaskor» med påfylldt brännvin.
Mördarens sista ord:
»Se på mig och tänk på Er».
Wenersborg den 20 April 1826,
(Utdrag ur ett bref från Dahls Land) Du
åstundar underrättelse om missdådaren
Rasmundssons förhållande, sedan han
fördes ut ur Kronohäktet i Wenersborg,
för att undergå sitt ådömda straff att
halshuggas. Det var lika förhärdadt som
det var då, han utfor i hotelser, att nog
veta göra sig fri, och uppsåt att göra mer
skada, ända till dess han kom till
Torpanne. Då ortens Länsman dödsdagen
om morgonen förkunnade honom, att
kvarken handklöfvar eller block skulle
af-tagas honom förrän efter hans död, föll
han i synbar ångest, och bekände, att han
handlat mycket illa, bad den mördade
mannens Enka ömt om förlåtelse, gaf
henne 3 Rdr och Kyrkan 3, sedan han
förut gifvit sina olyckliga medfångar i
Wenersborg 4; bragtes derefter af
Läraren, ehuru med mycken och berömlig
möda, till alfvarlig ånger öfver sina
miss-gerningar och slutligen till afrättsplatsen,
der han till det i myckenhet församlade
folket, yttrade: »Se på mig och Tänk på
Er.» Derpå läste han andäktigt Fader
Vår. Han hade begärt af Läraren att
slippa bindeln för ögonen, men som
skarprättaren ej fann det för godt, måste
han behålla den; derpå nedlade han sig
sjelf ganska ordentligt på stupstocken
och afrättningen skedde fermt. Troligt
är, att om han hade blifvit fri inom
spetsgården, hade han nog gjort försök att
komma på flykten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
