Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1847
Geijer och Franzén dö.
Erik Gustaf Geijer.
Daguerreotypi.
3tt Ronungene Iroman, fjiftoriarum
profefsorn oib Hpfala Unirersitet, Sömmen»
bören af tl. <2., Än af be Merton i Smenffa
Scaöemien, Ceöamot af IDetenffaps-Scaöe»
mien, famt af flera in» «t> utlanMfa lårba
Samfunö, pbilos. Olagiftern Ärit ®ufiaf
Seijer, ftilla afleb 6. 25 2tpril. fl. j/4 till $
e. m., marber enbaft på betta fätt flägt od?
roänner tillfännagifmet.
Erik Gustaf Geijer är icke mer.
— Professoren Erik Gustaf Geijer
hvilken efter sin flyttning till hufvudstaden i
Okt. 1846 flera gånger varit utsatt för
betänkliga sjukdomsanfall och nu
sed-nast alltifrån Palmsöndagen icke kunnat
lemna sina rum, kände sig under den
påföljande tiden mer och mer angripen
af ett lidande i hjertat, en fortsättning
af ett sjukdomsanlag, som tid tals
påkommit sedan 20 år tillbaka, då han
lärer haft en svår kikhosta och ett
blodslag åt hufvudet. Sedan d. 17 tilltog det
onda så, att han icke mera kunde lemna
sängen och förvärrades dagligen, med
krafternas aftagande, så att redan i
förrgår intet hopp mera var om hans
vederfående, tills i går, d. 23 April,
mellan kl. 7 och 8, då hans stora, ännu
helt nyligen så kraftfullt lefvande ande
lemnade det jordiska.
Det finnes inom den nuvarande
generationen af de bildade ingen, som ej
kände något mer eller mindre om denna
sällsamma förening af ett oskuldsfullt
barnasinne med snillets klarhet och
inspiration af en rik skaldenatur med
tänkarens strängt filosofiska blick,
vidsträckta kunskaper, varm trofasthet,
djup och lågande öfvertygelse, hvilket
bildade Geijers individualitet. För
vetenskapen var det en oersättlig förlust, att
han icke hann fullborda sitt historiska
arbete; för fosterlandet en icke mindre,
att hans röst ej mer kan förnimmas i
de frågor, hvilka angå dess vigtigaste
intressen.
Vi hafva ej råd att förlora många flera
utmärkta män; ringen har redan börjat
blifva för trång.
Aftonbladet.
Begrafningen i Up«ala.
Den zy maj 1847.
1 dag hitkommer hvad som återstår
utaf den jordiska delen af Erik Gustaf
Geijer för att begrafvas i Upsala
kyrkogård. Kl. omkring 6 kom tåget från
Kungsängstullen, der den vördade
lärarens hk möttes af hela Academien, först
sångare af studentkåren sjungande Geijers
ord till Carl XII:s marsch: »Viken, tidens
flyktiga minnen», sedan studenterna två
och två, likvagnen som förde den ädle
mannens stoft och så alla professorerna
med hans söner och sist, de 13 fanorna
af alla studentnationer.
Sången upphörde en stund under det
de framgingo, men då de kommo till
Geijers fordna boning, började den åter
och fortsattes ända till kyrkogården,
der likvagnen stannade vid den lilla
byggnaden, hvarifrån kistan af
Wärm-lands nation bars till den öppnade grafven
beklädd med granris; deromkring ställde
sig studenterne med sina fanor, femte
versen af ps. 495 sjöngs, hvarefter följde
en högtidlig tystnad då kistan sänktes,
endast afbruten af foglasång i den vackra
våraftonen. Sist sjöngs Geijers kvartett
med Bottigers ord: »Stilla skuggor breda
sig i kvällen», vädret var kallt, men
mildt — solen lutade till nedgång, —
högtidligt, sorgligt och lugnt var det!
Mullen skottades öfver kistan, granris
och blommor nedkastades i grafven. —
Han är försvunnen för våra blickar —
den ädle Erik Gustaf Geijer.
Malla Silfverstolpe.
— Kongl. Boktryckarne P. A.
Norstedt & Söner hafva köpt förlaget till
framl. Professor E. G. Geijers historiska,
litterära och politiska arbeten.
Frans Michael Franzén.
Bistopen öfroer fcernöfanbs Stift, Botn»
menbören meb St. korfet af £1. ©., Än af
be Hberton i Soenffa Hcabemien, Cebatnoten
af H»etenftaps=lt>ittert)ets»l»iftorie> od> 2lnti»
qmtets.Ucabemien, nt. m. Ibeol. Sottorn
5rans Ulicp. Åranjen afleb på Säbrå Bis»
fopsgårb, b. 14 Hug. i en ålber af 7b år.
Skalden och Biskopen Franzén död.
— Återigen begråter Svenska sångmön
en af sina älsklingar. Frans Michael
Franzén har nedlagt den lyra som så
ofta tjusat oss, och gått att skåda det
Nya Eden, han så himmelskt målat.
Få hafva varit mera älskade än han,
af alla som kände honom, för hjertats
fromhet och renhet —, af hvilka
egenskaper också rika afspeglingar qvarstå
för efterveriden i de sånger, som för
alltid skola försäkra honom om ett
hedersrum i Sveriges Panthéon.
Aftonbladet.
Psalm 102 i 1819 års Psalmbok.
— Hvad ljus öfver griften!
Han lefver, o fröjd!
Fullkomnad är Skriften,
O salighets höjd!
Från himmelen helsad.
Han framgår i glans,
Och verlden är frälsad,
Och segern är hans.
Bortvältad är stenen och inseglet
bräckt.
Och vakten har flytt för hans
Andes flägt,
Och afgrunden bäfvar. Halleluja!
F. M. Franzén.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
