Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Barndoms- och ungdomsåren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
n
Den 5 April.
På förmiddagen var jag och hälsade på åtskilliga af de
kära vännerna i Stockholm. När jag kom till Rosenius,
bad han mig öfvertaga lokalen på söder och tala där under
helgdagarne, hvilket jag lofvade att göra med Guds hjälp.
Den 16 April.
På morgonen tog jag afsked af de mina och begaf mig
till diligenskontoret för att därifrån medfölja deligensen till
Upsala. Bland passagerarne var en komminister, — — —
hvilken är mycket illa känd för sitt oordentliga lefverne.
Under vägen började han att på det häftigaste fara ut mot
läseriet och i synnerhet var han uppretad på Rosenius, om
hvilken han sade en hel mängd saker, som icke voro sanna.
Slutligen ansåg jag mig icke böra tiga, helst som några af
dem, som voro med, visste att jag hör till dem, som kallas
läsare, hvarför jag började säga mitt omdöme om saken och
vederlade en hel mängd saker, som voro alldeles falska,
hvilka komministern hade yttrat med afseende på Rosenius.
Diskursen blef ganska liflig och räckte nästan ända tills vi
kommo fram.
Den i 7 April.
I dag klockan omkring 12 dog studeranden Modin.
Han sjuknade i feber en vecka innan vi foro till Stockholm.
Sjukdomen öfvergick sedan till tyfus och slutade hans lif.
Han hade under sin sjukdom ofta yrat och varit sanslös,
men när någon talade i andliga ämnen med honom, var
han alldeles redig.
På eftermiddagen gick jag till honom för att ännu en
gång få se den käre broderns drag. Han såg mild och
vänlig ut såsom alltid, och dödens allvar var utbredt öfver
hans ansikte. Det är underligt att stå vid en hädangången
broders stoft, och det är skönt att ined trons ögon skåda
den härliga segern midt i det stora nederlaget. Det är ju
blott den gamla människan, som i döden blifver nedslagen,
och den nya människan får sedan lefva evigt befriad från
syndens bojor. Jesus, fyll mitt hjärta med din Helige Ande
och mätta mig med dig själf, du som är den rätta födan
för en odödlig ande!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
