Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Studentåren till prästvigningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
till gästgifvaren, som var riksdagsman och nu hade
en liten fest för grannarne i anledning af att han
följande dag skulle resa till riksdagen. När jag kom in,
fann jag ett dryckeslag bestående af värden,
kyrkoherden, länsmannen, en försupen f. d. länsman, en
kapten, en löjtnant och några bönder. Hvar och en hade
framför sig en stor toddy. Jag bjöds också på en
sådan, men betackade mig. Snart kom jag i samtal med
kyrkoherden om andliga ting. Han vände sig ifrån sin
toddy, som tycktes genera honom något litet, och vi
talades vid i vänligaste ton.
Efter en stund blandade sig dock f. d.
länsmannen i samtalet, som genast fick en annan vändning.
Han började utfara på det häftigaste mot läsarne.
Slutligen vände han sig direkt till mig och sade bland
annat:
»Det var en läsaredj—1, som hette Beskow, som
for igenom vår socken för några veckor sedan, och
då han vid bron öfver älfven mötte skolbarnen,
utdelade han läsarskrifter åt dem; var det ni, det?»
Då jag svarade, att jag farit igenom socknen vid
den tiden upp till Vesterdalarne och att jag utdelat
skrifter åt en skara barn, började han utfara i de
gräsligaste otidigheter, förföljde mig hela kvällen och
under måltiden med sina svordomar och okvädingsord.
Jag svarade ingenting, emedan jag ansåg honom
tämligen otillräknelig, men jag förvånade mig mycket
öfver, att hvarken värden eller någon annan
tillrättavisade honom. Jag fick dock sedan veta, att mannen
var känd såsom så vild, att de väntat ett uppträde,
om de sagt något. Slutligen hviskade emellertid
kyrkoherden honom något i örat, hvilket verkade
lugnande, så att han tystnade till sist.
Det kändes rätt underligt att gång på gång blifva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
