Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barndomsminnen från Småland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
regelbundet till sin gamla chiffonjé och tog fram en strut
fikon, en då i landet tämligen ovanlig sydfrukt, pigan
fick ta ett, niga och försvinna.
Naturalia non sunt turpia, modo fiant occulta —
och detta skedde ju i enrum med den utvalda.
Efter herrgårdskalasen dansades gärna av de yngre
herrarna och fruarna i sällskapet till tonerna från de
spinettartade möbler som nyss gjort sitt intåg i
Småland och kallades pianon. Man dansade polkett, vals
och fransäs. Som barn fann jag den sistnämnda
ytterligt löjeväckande. Att tänka sig tanterna och
farbröderna, ja, min far och min mor, plötsligt piruetterande
mot varandra och göra de fånigaste bugningar och
komplimanger ansåg jag nedsätta deras värdighet —
hade de plötsligt blivit vansinniga? Men efter några
år blev jag den kanske ivrigaste dansören i socknen.
Efter sista tågets avgång om lördagskvällarna fingo
vi ungdomar bjuda våra bekanta till dans i stationens
väntsal. Musiken var stundom fiol, stundom handklaver
eller flöjt. Vi dansade tills vi inte orkade mera. Och
då sade mamma till att kvällsmaten var serverad.
Aldrig har någon mat smakat mig som då — mitt i
natten och stundom långt frampå morgonen. Ty vi
fingo roa oss och gjorde det med besked.
Innan jag fick informator, en yngling som samtidigt
var stationselev, gick jag i folkskolan från mitt sjätte
år. Läsa kunde jag redan — det hade jag lärt mycket
tidigt i en ABC-bok med tupp som värpte ettöringar
och pepparkakor — men nu blev jag helt plötsligt
kamrat med en massa pojkar och flickor, som alla voro
äldre än jag och vilkas vanor och ovanor jag
ansträngde mig att efterapa för att ej ådra mig deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
