Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En blick på Grekland i våra dagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
na tider. Hvad betydde väl i afseende på materiella
hjelpmedel Spartas och Athens fristater, hvilka,
stadda i oupphörliga krig med hvarandra och dessutom
oroade i sitt eget sköte af eviga tvister, knappt
räknade tvåhundratusen medborgare hvardera? Befunno
de sig icke inför Persernas kolossala välde
i samma ställning som Grekland i våra dagar
gentemot Turkiet? Genom en storartad ansträngning
af fosterlandskärleken egde de makt att i förening
med hvarandra drifva tillbaka den inbrytande Xerxes,
liksom det moderna Grekland kunnat afskaka Sultanernas
ok; men det gamla Grekland hade varit ur stånd
att med egna krafter störta Achemenidernas välde,
om det icke kallat till sin hjelp helleniserade
barbarer, som bodde längs kusten af det trånga
haf, kring hvilket Grekerna, af naturen sjömän,
utbredt sig som kolonister. Ty så ofta befolkningen
tillväxte för mycket i de Helleniska städerna, tvang
ett medfödt behof detta öfverskott af menniskor att
söka sin boning fjerran från fädernejorden; skaror
af utvandrare gingo att grundlägga nya städer, från
hvilka Grekisk ande och Grekiska seder snart utbredde
sig i de barbariska stammar, på hvilka den Helleniska
bildningen inympades. Med de Macedoniska eröfringarne
hade Grekerna spridt sig öfver en ofantlig landvidd,
öfverallt verkande genom sin dubbla öfverlägsenhet
i intellektuellt och kommerciellt hänseende,
sammansmältande med och eröfrande åt hellenismen de
mest olikartade folkstammar, qvarlemnande med ett ord
den outplånliga pregeln af sin framfart i den antika
verldens mest aflägsna trakter. Denna öfverlägsenhet
var icke en följd af racens styrka eller fysiska
renhet, berodde ej på städernas effektiva makt,
utan på folkets andliga kraft och snille. I alla
tider har detta, i sanning privilegierade folk enligt
försynens rådslag varit utspridt bland andra nationers
orörliga massor såsom ett jäsningsämne, hvilket hos
dem framkallat utvecklingen, och varit liksom en själ,
som meddelat dem lif och rörelse. Det är på samma
sätt ännu i vår tid. Grekerna hafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
