Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Politisk återblick på det förflutna året, af Ag. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
119
begrafning, så lugnt som hade det ingen del i dess
död, men säkert skall efterverlden äfven på oss
hvälfva för detta dåd en del af det moraliska ansvar,
som England i allas vårt namn förklarar Ryssland
ensamt böra uppbära. På den andra halfvan af vårt
jordklot utspelas nu sista akten af ett drama,
som menskligheten måste följa med den mest spända
uppmärksamhet, derföre att dess högsta intressen äro
der på scenen, utkämpa der en afgörande strid. Den
stora amerikanska brödrastriden, med proportioner
så jättelika, att verlden sedan de franska
revolutionskrigen ej sett dess like, tyckes nalkas
sitt slut - och dermed äfven lösningen af den stora
frågan, om den nordamerikanska kontinenten skall för
framtiden blifva en stor nations fädernesland eller
splittras mellan flere, sins emellan stridande,
samt om denna kontinent skall fa blifva frihetens
hemland eller fortfarande smutsas af slafveriets
besmittelse. Striden var till en början en strid
om unionens bestånd. De södra eller slafstaterna,
förbittrade att efter ett 40-årigt absolut välde
se makten gå sig ur händerna, höjde upprorsfanan,
proklamerade sin rätt att utgå ur en union, som de ej
längre funno öf-verensstämmande med sin fördel och
sitt intresse. Att erkänna en sådan, hvarje enskild
lems rätt och förmåga att godtyckligt skilja sig
från den stora statskroppen, skulle dock för den
amerikanska förbundsstaten hafva varit att bekänna
sjelfmordets princip, och de norra staterna gingo i
vapen för unionens upprätthållande. På 4:de året varar
denna med passionerad förbittring förda strid, hatet
och söndringen hafva endast växt med hvarje blodigt
slag, de stridande partierna tillfogat hvarandra. Men
h vadan kommer då denna förbittring? Hvarföre kunna de
ej försonas och åter, såsom förut, lefva tillsammans
såsom bröder? Det kommer deraf, att stridens orsak
är en annan och svårare, att tvistefrågan är långt
mindre politisk än social och moralisk. Frågan om
unionens bestånd är endast skylten, den om Slafveriet
är den verk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
