Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Slafveriet, af J. Hellstenius. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
tjenstetid Juden skulle fri gifvas, skulle han ej
sändas bort tomhändt. "Tänk uppå, att du ock var en
träl uti Egypti land", är härvid den tidt och ofta
upprepade förmaningen.
Man toge dock utan tvifvel fel, om man ville af lagens
stadgandeu med ofelbar visshet sluta till slafvarnes
verkliga ställning. Gamla Testamentets skrifter visa
nogsamt, att minnet af den Egyptiska träldomen i
tidernas längd förbleknat; det behöfdes ytterligare
en träldom - den Babyloniska - samt Jeremia3 och
NehemiaB straffdomar for att förmå folkel ined det
hårda hjertat till efter-lefnad af lagens bud.
All möjlighet att med någon grad ens af sannolikhet
sluta till slafvarnes antal hos Judafolket är oss
betagen. 30 silfversiklar (omkring 70 R:dr R:mt)
tyckes hafva varit medelpriset på en slaf.
Ojemförligt rikare äro de uppgifter, vi ega om
Slafveriet i det gamla Grekland. Det påträffas der
såsom ett redan för den förhistoriska tidens lif
utmärkande drag. De gamla sångerna, vår förnämsta
källa för kunskapen om denna tid, visa oss ett i
grunden patriarkaliskt samhällsskick, der arbetet,
långt ifrån att vara någonting för-aktadt, är ett
värdigt ämne för skalden. Äfven de högst uppsatte,
såväl män som qvinnor, deltaga deri; deraf dels ett
mindre behof af slafvar till större antal, dels ock,
på grund af arbetets gemensamhet för både husbonden
och slafven, en bättre ställning för denne senare.
Men snart inträda andra förhållanden. De stora
hvälf-ningarna inom sjelfva Grekland börjas;
Thessalien och Boeotien eröfras, den Doriska
vandringen utföres. Hela Grekiska stammar blifva
krigsbyte och Slafveriet i stort införes. Hos
Dorerne erhöll det sin starkaste utveckling, sattes
formligen i system och blef med en viss nödvändighet
statslifvets grundval. Grundtanken var nemligen denna:
Dorerne skola uteslutande egna sig åt statens tjenst;
från arbetets mödor liksom från dess förmåner vare de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
