Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Slafveriet, af J. Hellstenius. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
227
näst efter 3ö-åriga kriget; så mycket lättare som
Tysklands furstar allmänt begagnat sig af den rådande
villervallan för att göra sig fullkomligt oberoende
af landt-ständerna.
Af den följande tiden intill den stora fransyska
revolutionen upptages särskildt det sista århundradet
af mer eller mindre misslyckade och outförbara
försök från en del regenters sida att åstadkomma en
förbättring-, äfven den största välmening förmådde
intet uträtta mot en tyranniserande och ovillig
embetsmaniiacorps, egennyttige godsegare och
en under förtrycket förfäad och derföre om sitt
eget bästa okunnig och likgiltig allmoge. Till
och med män sådane som Preussens Fredrik II kuride
gentemot dem ej genomdrifva sina befallningar. Någon
förbättring hade väl dock i det hela egt rum redan
innan revolutionsstormen kullstörtade den gamla
feodala byggnaden. Det är ett egendomligt bevis
på tyska furstars och folks oförmåga af politisk
blick, att verkligen efter lugnets återställande
flerstädes, jemte stångpiskan och korporalskäppen
samt andra kära minnesmärken från en förgången
tid, äfven lifegenskapen ånyo infördes i en del
förbundsstater. Det behöfver väl knappast nämnas,
att Hannover och Hessen-Cassel befunno sig bland dessa
lyckliga länders antal, och der återstår ännu i dag,
trots 1830 och 1848 års revolutioner, åtskilligt att
göra. Eljest medförde dessa tvenne sistnämnda år för
det stora flertalet af Tysklands stater slutliga
lossandet af de sista tvångsbanden och, hvad som
särskildt är af stor vigt, beredandet af medel för
den stadgade friköpningen.
England företer under Anglo-Sachsarne i fråga om
lifegenskapen samma bild, som de öfriga samhällena af
germaniskt ursprung. Men då Wilhelm Eröfraren började
införa normandiskt rättsskick och samhällsförfattning
borde naturligtvis de lifegne äfven ernå den bättre
ställning, de redan tidigt i Normandie vunnit. De
borde det desto heldre, som de just tillhörde den
gamla britiskt-romerska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
