Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Slafveriet, af J. Hellstenius. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
233
tillräckligt antal mohriska slafvar. Och så kom
det sig att, ehuru Vestgöternes lag, som stadgar
personlig ofrihet, var gällande flerstädes i
Spanien intill 14:de århundradets midt, de kristne
åkerhrukarnes ställning likväl blef helt annan. Ett
undantag i detta hänseende är likvisst det Spanska
Mark, en frankisk eröfring. Den derstädes rådande
lifegenskapen var dock ej i lag stadgad, utan liksom
i Öfriga delar af den frankiska monarkien mest en
följd af list och våld. Nödtvånget att locka till
invandring för uppodlande af det genom täta krig
förhärjade landet, åstadkom dock här, tidigare
än i öfriga frankiska länder en förbättring, och
sedan mot Medeltidens slut konungamakten stärkt
sig till striden mot en öfvermäk-tig adel genom
förbund med städerna, löstes år 1486 af Ferdinand
den Katholske lifegenskapens bojor i Catalo-nien
och Arragonien. - Detta hade långt tidigare skett i
öfriga delar af halfön. Ett fjerde stånd med vissa
fri-och rättigheter bildades i Spanien redan ett par
hundra år före städernas frigörande. Fribref (Fueros)
för landt-kommunerna finnas ända från år 824 - och
voro det af länsinnehafvarne vanligen använda medlet
att locka till bosättning på deras jord. Mot slutet
af 13:de århundradet funnos rätt säkert ganska få
menigheter, som ej egde dylika fribref. De få ännu
qvarstående feodala skyldigheterna aflystes småningom
mot måttliga penningeafgifter. Kommunernas misslyckade
uppror mot Carl V utgör vändpunkten i detta
framåtskridande. Cortes blefvo en skugga, fribrefven
upphäfdes, och adeln sökte ostraffadt i godtycklig
behandling af sina underhafvande en ersättning för det
förlorade politiska inflytandet. Den vigtiga-ste af de
förmåner bondeståndet dittills egt, - den oberoende
domsrätten, utöfvad genom af dem valde embets-män,
- lägges nu i jordegarens hand. Derförutan bidrogo
isynnerhet tvenne omständigheter mäktigt att försämra
den spanske bondens ställning: stiftandet af majo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
