Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Amerika. Vår tids Amerika, af W. H. Dixon. Öfversatt från engelskan af Thora Hammarsköld. Del. I. II. Amerika. Reseskildringar i bref under hösten 1867 af Mauritz Rubenson. Af P. A. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM AMERIKA.
55
m. samt öfver hans besök hos John Ericsson,
till hvilken boken är dedicerad.
Det har blifvit en vana att klaga öfver den
alltjemnt ökade emigrationen såsom ett stort
nationelt ondt. Så är det i sjelfva verket, ur en
viss synpunkt betraktadt, för ett land, hvilket så
val behöfver armar som Sverige. Emellertid skulle
man troligen icke få höra någon synnerlig klagan,
om blott emigranterne gingo till någon svensk
koloni och de sålunda fortfarande förblefve svenska
undersåtare; men hvad vore egentligen skilnaden? Den
slags egen-nyttiga beräkning, som fordom spelade en
så vigtig rol vid uppskattandet af koloniers värde,
håller numera icke streck; utan tro vi, att våra
svenska emigranter i Amerikas aflägsna vester, ehuru
de slitit alla politiska band, som hållit dem fastade
vid fosterjorden, icke dessmindre fortfarande äro det
gamla fäderneslandet till nytta. När produkterna af
prairieländets rika skördar komma oss här i Europa
till godo, hafva vi ej skäl att äfven välsigna våra
landsmäns arbete, fastän det blifvit nedlagd t på
odlingen af en främmande torfva? Måste vi ej högt
uppskatta förmånen för de många landsmän, som ändock
alltid af en eller annan orsak drifvas att söka sig
väg till Amerika, att i det nya landet redan finna
ett Sverige, till hvilket de kunna sluta sig? Och
är det väl utan värde eller utan inflytande på vår
ställning såsom nation att hos det folk, som är"
eller åtminstone snart blir jordens mäktigaste, vara
väl representerade? Men det senare äro vi just genom
våra emigranter, hvilka, enligt alla trovärdiga
vittnesbörd, som vi i det fallet hört, hafva
kanhända bättre anseende än några andra emigranter^
öfver-hufvud tagne: en rättmätig anledning till
nationel stolthet och glädje, som icke heller af vår
förf. motsäges.
Hvad orsakerna till emigrationen beträffar, kunna de
vara mångahanda. Förf. antyder såsom en sådan orsak
-den arbetande klassens missnöje med sin politiska
ställning här i landet. I allmänhet torde man få
antaga, att en sådan känsla är mera latent förhanden,
än tydligt utpräglad, och att den först vid åsynen
af de amerikanska samhällsförhållandena väckes till
fullt medvetande. Att den emellertid, om ock blott i
allmänhet såsom latent, finnes till bland vårt folk,
likasom bland öfriga nationer i Europa, derom kan
icke vara något tvifvel: man ser beviset derpå uti
detta hat mot makten och rikedomen, hvilket vid hvarje
tillfälle, som yppas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
