Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geologi. Erdmann, Bidrag till kännedomen om Sveriges Qvartära Bildningar. Text jemte ett atlas med 14 pl. Af H. Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
GEOLOGI.
sent som vid Christi födelses tid stod öfvertäckt af
vatten. Småningom sköto landets högre delar ur hafvet,
men Dalin nödgades förlägga detta så nära inpå den
historiska tiden, att han icke kunde låta våra fäder
dröja med sin invandring tills åtminstone större delen
af det nuvarande landet var torrlagdt. Knappt höjde
sig en sträcka ur djupet, förr än den befolkades,
först af alla de högliggande Dalarne. I dessa afsides
liggande, skog- och bergomslutna trakter skulle vi
således söka vårt folks äldsta bygd i norden!
Ett sådant resultat utgör en skarp kritik af dess
förutsättningar. Att man det oaktadt icke uppgifvit
tanken på en samverkan mellan de två vetenskaper,
som behandla jordens forntid och vårt folks, visar sig
af hvarje teologiskt kartblad, som hittills utkommit;
det visar sig äfven i de »Qvartära bildningarne».
Frågan örn jordvallens höjning uti den nyaste tiden
har genom de vid densamma knutna tillämpningarne
blifvit af stor vigt för vår fornkunskap. Till
styrkande af detta fenomens betydenhet har man anfört
icke allenast de gamla motiveringarne och de på
dem grundade beräkningarne, utan ock de mångfaldiga
såväl säkra bevis som ock sägner, hvilka tala för en
mindre jordytans areal uti forntiden. Vi vilja för
tillfället nöja oss med att tala om sägnerna, som
flerestädes omtala forna segel- eller farleder, och
bland dem utvälja vi den grupp, som sysselsätter sig
med en forntida segelled från Östersjön i trakten af
Österåkers kyrka först i norr och sedan i vester fram
till Uppsala eller rättare till den icke obetydliga
vik, som då måste hafva funnits mellan den nuvarande
staden och Flottsund. Riktningen af denna farled,
den vigtigaste af alla, antydes på det noggrannaste
af tab. 6. Farleden skulle nemligen hafva gått der vi
å denna karta se svartlerabädden utmärkt - från Öster
Åker i norr till Hederviken, derifrån dels direkte åt
norr upp till lågdalen mellan Norrtelge och Uppsala
med dess svartlera, dels i nordvestlig riktning
söder om Skepptuna kyrka. Båda grenarne förena sig i
närheten af Husby Långhundra och gå sedan fram till
Föreviken. Att den delen af farleden, som sträcker sig
i norr till Hederviken d. v. s. till delningspunkten,
begagnades intill början af 1300-talet, och äfven
under följande sekler ansågs af vigt, känner man med
visshet af flera bref, som citeras af Erdmann sid. 284
f. Hur vigtig hela denna sänka med dess vattendrag
måste hafva varit för bygden, antydes deraf att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
