Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konstitutionela korollarier, ur 105, 106 och 107 §§ Regeringsformen, angående Stats-Rådets ansvarighet. Af A. R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSTITUTIONELA KOROLLARIER. 117
af män, hvilka icke funno allt gå efter deras
sinne, äfvensom af de ledare och målsmän för den
politiska allmänna opinionen, som icke älska det
enformiga, tråkiga lugnet, icke åtnöjas med den
samhällsutveckling, som framgår långsammare, men
säkrare, med den ena nödvändigheten harmoniskt
utvecklande sig ur den andra, icke i häftiga
förvånande språng, de der äfven för naturens jemna
och säkra bildningsgång äro främmande». Vi lemna
beskrifningen i sitt värde och anmärka blott, att den
här framkastade utveck-lingstheori icke med den af
förf. antagna sjelfklarhet framgår ur vår erfarenhet
om all organisk utveckling. Den organiska naturen
har onekligen sin »jemna och säkra bildningsgång1»
till en tid; men det kommer dock ofelbart förr
eller senare en arman tid, då de former, i hvilka
den satt sig, icke längre mäkta framdrifva några
nya skott, då de förlora sin bildningsgåfva och
hemfalla till förgängelse, för att utbytas mot nya
former för ett nytt lif. Samma fenomen har äfven
mensklighetens lif gång efter annan företett. De
orsaker, hvilka hos oss föranledde representationens
ombildning, hade långt förut i hela det Öfriga
Europa medfört likartade verkningar; och det vore
kortsynt att häri skåda blott en tillfällighet. Med
representationens fördelning på tvenne årligen
sammanträdande kamrar, utsedda genom samfälda val,
har emellertid den politiska ministeransvarigheten
från ett rådgifvande, som under de gamla formerna
möjligen kunnat när som helst återtagas, blifvit
en okränkbar verklighet af djup betydelse för hela
författnings-lifvet. Till ådagaläggande häraf
behöfves intet vidlyftigt ordande. Ingen af de
förutsättningar, som öfverallt annorstädes gifvit
det s. k. parlamentariska styrelsesättet upphof och
utbildning, saknas här; och sjelfva faktum har också
blifvit af politiska personer, eljest tillhörande
de mest olika meningsskiftningar, offentligen
konstate-radt. Ligger nu deri verkligen en så stor
olycka, som förf. menar? Svaret ligger i hvad vi
redan förut hafva yttrat. Med den utveckling det
offentliga lifvet i vår tid erhållit, har man att
välja emellan detta styrelsesätt och enväldet. Att
det parlamentariska styrelsesättet lika litet som
något annat är fritt från sina olägenheter, må gerna
erkännas. Men till dem kunna vi minst räkna de af
förf. angifna. Tvärtom: då detta system grundar
styrelsens och representationens vexelverkan på
fritt gifvet förtroende och enig samverkan, har det
derigenom förlänat rådgifvarekallet ökad vigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
