Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några ord om våra Grundskatter. Underdånigt Betänkande afgifvet af de för utredande af frågan om Grundskatternas inlösen den 30 December 1864 förordnade kommiterade. Kammarkollegii och Statskontorets Underdåniga Utlåtande den 12 Oktober 1867 öfver Betänkandet angående Grundskatternas Inlösen. Af C. G. Hammarskjöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168 NÅGRA ORD OM VÅRA GRUNDSKATTER.
uppskattning af all landets skattskyldiga
jord. Vanligen sker detta genom upprättande af
en s. k. kataster, hvarmed man förstår ett af
kartor och skriftliga handlingar bestående verk,
upptagande alla de särskilda jordstycken, hvaruti
landet med hänsyn till olika egare, godhet och
användningssätt sönderfaller, samt deras efter viss
metod beräknade medel-nettoafkastning. En dylik
kataster har af en mängd financierer ansetts såsom
ett oundgängligt vilkor för vinnande och bevarande
af jordbeskattningens jemnhet. I flera länder hafva
äfven stor möda och ofantliga summor *) offrats på
upprättande af katastrar. Hvad som vunnits är dock af
mycket tvetydigt värde. Uppskattningen, som vanligen
fortgått under lång tid och alltid tagit en mängd
personers arbete i anspråk, har befunnits vara långt
ifrån jemn. I Frankrike har man derföre ej ansett sig
böra, annat än inom mycket inskränkta områden, begagna
sig af katastreringens resultat för beskattningens
jemnande. Dessutom ligger det i sakens natur, att den
en gång skedda uppskattningen under tidens lopp blir
mindre och mindre riktig, i det jordstycken stiga
eller sjunka i värde, eller, om man heldre så vill,
i förmåga att gifva sin egare afkastning. Man måste
derför antingen ånyo göra om katasterarbetet, hvilket
blir mycket dyrt; eller sörja för att i katastern
städse införas alla skeende förändringar. Frankrike,
hvars kataslerarbete börjades under Napoleon den I
och slöts 1850, har hittills gjort intetdera, hvarför
ock den Franska jorden är högst ojemnt beskattad. I
Belgien tiar man åter anordnat ett forändringarnes
införande i katastern, men funnit äfven denna metod så
besvärlig och så kostsam, att den väckt alfvarsamma
betänkligheter. Åtskilliga författare’**) börja
der-iöre att förkasta hela katastersystemet såsom
för dyrt samt likväl ej ledande till målet: en jemn
jordbeskattning. Att det i betraktande af vårt lands
stora utsträckning är alldeles oanvändbart, torde vara
oförnekligt. Man skulle derföre nödgas använda någon
") Pfeiffer (Die Staatseinnahmen. Stuttgart et Leipzig
1866) uppgifver kostnaderna för den Franska katastern
till omkring 200 millioner francs, den Baierska till
22 millioner gulden. Han uppgifver 3000 till 5000
thaler vara ^medelkostnaden för hvarje (geografisk)
qvadratmil.
**) T. ex. Hoffman (Die Lehre von den
Steuern. Berlin 1840). Max ^Wirth (Grundzuge der
National-Oekouomie. Zweiter Band. Dritte Auflage. Köln
1869).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
