Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Preussen och Tyskland. Henning Hamilton: Kriget i Tyskland 1866. E. de Laveleye: Tyskland efter 1866 års krig. Fri bearbetning efter franska originalet af H. Hamilton. Af Claes Annerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PREUSSEN OCH TYSKLAND.
sen beskattar råvaran eller betorna, medan Belgien
och Frankrike beskatta den förädlade varan eller
sockret. Med hvad rätt der å s. 41 står att läsa
i kursiverade ord, att Frankrike icke har mera
än hälften så stor areal af äng och betesmark,
som Preussen, uri-der det originalet uppgifver,
att Frankrike har guere plus de prai-ries, än
Preussen, är icke lätt att säga. Visserligen stämma
öfversättarens ord der in med hans sifferuppgifter,
men dessa afvika alldeles från Laveleyes, hvilken i
Preussen blott rinner 6 millioner hektarer äng och
betesmark, mot 7 millioner i Frankrike. Å andra sidan
stämma icke Laveleyes uppgifter (vare sig af tryckfel
eller olika beräkningsgrund) in med Blocks officiela
redogörelse, men jag tviflar, att öfversättaren af
denna orsak Öfvergifvit sitt original, då Block för
Frankrike uppgifver en vida större areal af dylik
mark, än Laveleye.
Vi hafva här anmärkt endast några af de svåraste
misstagen; af obetydligare skulle vi kunna framdraga
ett ganska betänkligt antal. Der finnas dock tvenne
oriktiga historiska uppgifter, som vi måste anmärka,
på det att icke annars läsaren skall lägga dem den
insigtsfulle Laveleye till last, i hvars arbete de
alldeles saknas, nemligen att Ludvig den tyste skall
vara son till Carl den store, och att redan 1844
en rådplägande församling skulle varit sammankallad
i Berlin.
Det är mer än troligt, att alla dessa fel ensamt
härleda sig derifrån, att öfversättaren haft ondt om
tid, men det är en ursäkt, som i förevarande fall,
der ingen tvingande brådska kan förefinnas, ej kan
berättiga till något öfverseende. Vi måste å vår
sida allvarligt protestera mot ett sådant sätt att
rikta vår literatur och stympa en utmärkt författares
lika väl tänkta, som skrifna arbete. I det senare
afseendet skulle nog ett och annat kunna sägas
om den fria öfversättningen, som ovilkorligen gör
öfversättarens ansvar långt större, emedan originalets
både tankar och konstnärliga framställningssätt så
lätt kunna lida genom ett dylikt förfarande. Att
-Öfversättaren deremot rörer sig med en ingalunda
vanlig makt öfver svenska språket, det erkänna vi
villigt och med glädje.
CLAES ANNERSTEDT.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
