Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Politisk ekonomi. Ambroise Clément: Den politiska ekonomien i sin närvarande utveckling. På svenska utgifven med Inledning och tillämpning på Fäderneslandets förhållanden af C. F. Bergstedt. Af J. W. Arnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224 POLITISK
EKONOMI.
är det sannt, att mycket af denna fond endast
tjenar att underhålla lättjan och odugligheten
och sålunda förspilles utan frukt; men sådant är
förhållandet äfven med mycket af rikedomen, som mera
direkt användes för reproduktiva ändamål och sålunda
obe-stridt anses såsom kapital. Ty produktivt är ju
endast det arbete och det kapital som tillsammans
åtadkomma en summa af nyttigheter, ett värde som
öfverstiger värdet af de förbrukade. tj ens terna
och kapitalen; och i följd af en mängd omständigheter
inträffar det ju ofta nog, att äfven dessas samverkan
icke lemnar något öfverskott, att resultatet deraf
endast blifver en improduktiv förtäring.
Vida mera förtjent af uppmärksamhet torde likväl den
författarens åsigt vara, att till ett lands kapital
icke får räknas dess myntstock. Penningar är6 icke
kapital, säger han, och ehuru de visserligen,
såsom tjenande att underlätta det för all
produktion oundgängliga bytet, äro att anse såsom
produktionsmedel, böra de likväl hänföras till
en egen klass af sådana, bestämdt särskild från
kapitalen. Författaren har förts till denna åsigt
af sin lifliga önskan att för alltid omöjliggöra
den fordom allmänna och ännu förekommande samt
alltid olycksbringande uppfattningen af kapital och
penningar såsom identiska, hvarigenom ett lands
kapitaltillgång i sin helhet så ofta blifvit
förblandad med dess penningstock, och för att
bevisa densamma framhåller han åtskilliga efter
hans åsigt högst väsentliga skilnader mellan
kapitalets och penningens natur. Sålunda, säger
han, tjenar kapitalet produktionen i förhållande
till sin myckenhet, men penningen deremot till sitt
värde, och att mångdubbla denna föranleder endast
ett sjunkande af pen-ningeenheternas värde. Om nu
detta förstnämnda också skulle antagas vara fallet i
afseende å kapitalet i allmänhet och i dess helhet,
så gäller det dock för ingen del om hvarje särskildt
slag af kapi,tal. Om t. ex. antalet af ångmaskiner
skulle plötsligt förökas öfver hvad produktionen
behöfde eller öfver hvad tillgån-garne af annat
kapital medgåfve att drifva, så skulle detta ökade
antal icke i någon mön befrämja produktionen, men
väl skulle det nedsätta värdet å de förut befintliga
ångmaskinerna, på samma sätt som ett förökande af
myntstocken utöfver hvad dess andel i produktionen,
d. v. s. bytet, kräfver, förringar myntets värde eller
dess förmåga att köpa. Författaren har således dermed
endast be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
