Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den tyska historieskrifningen rörande Gustaf Adolf och tretioåriga kriget. Droysen: Gustaf Adolf. Öfversättning. II. Af S. F. Hammarstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288 DEN TYSKA HISTORIESKRIFNINGEN RÖR. GUST.
ADOLF.
kat på Kristian IV:s beslut, och ingick det härvid i
hans beräkningar att genom det af honom föreslagna
förbundet söka förekomma det af Gustaf Adolf
åstundade, hvilket onekligen i hög-grad var egnadt
att väcka hans oro och farhågor?
Af den allmänna politiska ställningen efter slaget vid
Prag och de åren 1621 -1624 förda underhandlingarna
i den Böhmisk-Pfalziska frågan gifver Droysen i 3:dje
boken en särdeles god och upplysande skildring. Härvid
redogör han i främsta rummet för Danmarks ställning
till frågan, Kristian IV:s nyssnämnda plan till
en stor »evangelisk-nordeuropeisk koalition»
mellan England, Danmark, Sverige, Nedersachsiska
kretsen, Generalstaterna och Hanse-städerna »för
att med gemensam styrka afvända den dem alla
gemensamt hotande faran», samt de omständigheter,
som förhindrade denna plans verkställighet. Vi
hafva nämnt, att England redan 1615 umgicks
med en dylik plan, som likväl då strandade mot
Kristian IV:s misstroende till Holland. Nu var det
Kristiai; IV, som i hufvudsaken anslutande sig till
Englands politik i den Böhmisk-Pfalziska frågan, men
ådagaläggande mer beslutsamhet och verksamhetsdrift
än den svage och vankelmodige konung Jakob, sökte
tillvägabringa ett beväpnadt förbund mellan alla dem,
som medelbart eller omedelbart voro intresserade
i den kurpfal-ziska frågan. Men blott allt för
snart skulle han öfvertyga sig om outförbarheten
af denna plan och omöjligheten att under då varande
missgynnande förhållanden med vapenmakt uträtta något
till förmån för det kurpfalziska husets restitution
i dess arfländer. Redan i början af Maj 1621 skrifver
han till den afsatte kurförsten: »Vi vilja icke dölja
för E. Kärlighet, att oaktadt vi icke varit obenägne,
utan tvärtom resolverade att lemna E. Kärlighet all
god assistens i dess maktpåliggande angelägenheter, så
märka vi dock för närvarande af alla omständigheter,
att icke blott den Nedersachsiska kretsens förstår
och ständer numera småningom vända sig till kejsaren,
utan att äfven de, som tillförene åtagit sig
*) Kristian IV till Fredrik, den 2 Maj 1621.
Afskrift i Oxen-stjernska saml. i kgl. svenska
riksarkivet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
