Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nya lärorna om Svenske medborgares värnepligt. K. M:ts Nådiga proposition till Riksdagen angående landtförsvarets organisation d. 17 Jan. 1869. Underdånigt anförande till statsrådsprotokollet d. 31 Dec. 1868 angående landtförsvarets organisation af Chefen för landtförsvarsdepartementet. Underdånigt betänkande af komiterade för utredning af frågan om Roterings- och Rustningsbesväret, afgifvet d. 8 Okt. 1867. J. Mankell: Om svenska krigsförfattningens utveckling och framtid. Af H. L. Rydin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE NYA LÄRORNA OM VÄRNEPLIGTEN. 361
utskrifningsfrihet, rätt att jemte statsmakterna
besluta i frågan. En åsigt, som ställer sig på den
formela rättens ståndpunkt och använder en bevisning,
som leder till ett sådant orimligt resultat, har dömt
sig sjelf och visat sin ohållbarhet.
Tager man deremot i betraktande den tidens
lagstiftningsformer, finner man, att åt den
omständigheten, huruvida en allmän inrättning
blifvit ordnad genom kontrakt eller genom lag, ej
kan tillerkännas något inflytande på de medborgarne
tillförsäkrade rättigheter. Då indelningsverket
ordnades genom s. k. öfverens-kommelser med landskap
och städer, var svenska riksdagen ännu ej i gällande
lag erkänd såsom den enda representation, som egde
i svenska folkets namn besluta. Enligt då gällande
allmän lag, Landslagen, var det landskapsmötena som
egde yttra sig, då beslut i folkets namn skulle fattas
angående beskattningar och utskrifnin-gar, och hade
de ock sålunda blifvit använda några år före 1682
års riksdag. De beslut, som i beskattningsfrågor
fattades, kallades öfverenskommelser mellan
konung och landskap, konung och stånd, och på
denna tid fortfor ännu det ständerförfattningen
tillhörande uppfattningssättet af konungs och folks
ömsesidiga rättigheter och skyldigheter såsom ett
kontraktsförhållande. Förhållandet emellan konungens
makt och folkets frihet, som nu är bestämdt genom
grundlagar, hvilade på öfvereiiskommelse mellan å
ena sidan särskilda afdelningar af folket, stånd,
korporationer och kommuner, samt å andra sidan
konungen, hvilka öfverenskommelser vid hvarje
thronombyte bekräftades genom handfästningar,
privilegier och trohetseder.
De indelningsverket tillhörande kontrakt voro således
visserligen öfverenskommelser mellan konungen och
vissa delar af folket, men då de ej hade sin grund i
privaträttsliga uppgörelser, utan afsågo offentliga
medborgerliga pligter, voro de till följd jem-väl af
deras i en obestämd framtid sig sträckande verkan,
tillika partikularlagar, som i afseende på ändring
och upphäfvande måste lyda statsrättens bud om
lags stiftande och förändring, lledan på .grund
af den i allmänhet åt rikets ständer i och med
frihetstidens statsskick tillerkända myndighet
öfver landskapens partikulära rättigheter måste
man således anse indelningsverket med dithörande
kontrakt och aftal hafva blifvit stäldt under
statens lagstiftande SK. Liter. Ti<1.4cr. 18F>9, 5 h.
24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
