Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nya lärorna om Svenske medborgares värnepligt. K. M:ts Nådiga proposition till Riksdagen angående landtförsvarets organisation d. 17 Jan. 1869. Underdånigt anförande till statsrådsprotokollet d. 31 Dec. 1868 angående landtförsvarets organisation af Chefen för landtförsvarsdepartementet. Underdånigt betänkande af komiterade för utredning af frågan om Roterings- och Rustningsbesväret, afgifvet d. 8 Okt. 1867. J. Mankell: Om svenska krigsförfattningens utveckling och framtid. Af H. L. Rydin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE NYA LÄRORNA OM VÄRNEPLIGTEN. 375
seenden, förbättrades. Huru både rättvisan och
ändamålsenligheten af Carl XLs åtgärder erkändes,
visar sig deraf, att trots den reaktion, som
utmärkte frihetstidens statsskick, reduktionen och
indelningsverket och dermed förbundna åtgärder i
afseende på jord-beskattningen lemnades orörda. Den
kamerala ordning, som då fastställdes, har varit
den grundval, på hvilken man senare byggt, och har
densamma under en lagstiftning, som gått framåt till
jemlikhet i rättigheter och skyldigheter medborgare
emellan, bibehållits såsom ett i vårt finansväsende
integrerande väsendtligt moment.
Lagstiftningen har gått ut på att å ena sidan
undanrödja det under olika tider och förhållanden
ojemt tryckande uti de jorden åliggande skatter
och besvär, och å andra sidan lossa dem från
hvarje samband med ståndsprivilegier och
ståndsföreträden. Sålunda begynte redan under
första hälften af frihetstiden i fråga om odlingars
och nyanlagda torps verkan på grundräntan, den
grundsats att göra sig gällande, hvilken sedermera
fick sitt uttryck i försäkran till allmogen den
23 Febr. 1789. Skattebonden tillförsäkrades,
att de å hemmannen en gäng gjorda, i laga ordning
fastställda skattläggningar och tiondesättningar,
skola i evärdeliga tider ega bestånd och aldrig någon
ändring eller rubbning deri tillåtas. Denna rättighet,
i förening med den för kronohemmans-åbo samtidigt
upplifvade rätt att för en ringa penning till skatte
köpa hemmanet, har gifvit allmogen dispositionsfrihet
öfver allt slags jord under trygghet för räntans
och tiondens orubblighet. Så länge frälsejorden
ännu var fästad vid adeln och endast undantagvis
kunde egas af andra samhällsklasser, kunde den olika
jord-naturen anses innebära en personlig fördel för
en viss samhällsklass, men sedan den grundsatsen
blifvit fastställd, att all jord af hvad natur som
helst med dertill hörande förmåner och åligganden
kan egas och förvärfvas af hvilken medborgare som
helst utan afseende på stånd, kan den olikhet,
som förefinnes mellan olika slag af jord, äfvensom
mellan jord inom samma jordnatur, ej utöfva det
ringaste inflytande på samhällsklassernas inbördes
förhållanden, utan endast på de individers fördelar,
som ega denna jord. Grundskatten ingår i jordvärdet
likasom jordmånens beskaffenhet och det sätt, hvarpå
jorden blifvit häfdad och odlad af dess egare, och
kan, då jordens rorväriVande står öppet för alla med-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
