Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till Gustaf III:s historia. F. A. von Fersens Historiska Skrifter. Del. III. B. von Beskow, Om Gustaf III såsom konung och menniska. Afd. V (fragment) i Svenska Akademiens Handlingar. Del. 44. Af E. V. Montan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
420 BIDRAG TILL GUSTAF IIi:S
HISTORIA.
fosterländskt sinnad man samt en uppriktig vän af en
lagbunden frihet, l vår konstitutionella historia har
han förvärfvat sig en ärofull plats. Beskow gör Fersen
till patrioternas hufvud och med dem solidariskt
ansvarig, men icke sällan afveko desse, missnöjde med
Fersen, från hans åsigter, och han bör skiljas från
dem af partiet, hvilka önskade ett återinförande af
Frihetstidens statskick. Stödd på grundvalen af 17 72
års regeringsform kämpade Fersen med okufligt mod,
med lysande vältalighet och i hög grad beundrad af
sin samtida för en utveckling af denna författning
i frihetsvänlig anda. Hade hans sträfvande lyckats,
hade stora olyckor besparats fäderneslandet och till
äfventyrs på fredlig väg tidigare ernåtts, hvad som
1809 åstadkoms genom revolution.
Ehuru vi ej i allo kunna dela Beskows uppfattning,
måste vi beklaga, att hans bild af Gustaf III
förblifver ett ofulländadt konstverk. Om 1789
års riksdag, hvilken genom Wingqvists och Thams
förträffliga skildringar är den bäst kända delen
af Gustaf IILs historia, kan han väl ej berätta oss
mycket nytt, men hans framställning förtjenar alltid
vår uppmärksamhet och väcker ofta vår» beundran. Det
vore önskvärdt, att Beskowr fått behandla äfven den
återstående delen af Gustaf IILs historia och derpå
pröfva sina åsigter. Sanningen kan ej annat än vinna
på att belysas äfven från den ståndpunkt Beskow
intagit. Ty han har, såsom Mander-ström yttrade i
sitt tal vid Svenska Akademiens sista högtidsdag,
bättre än de fleste andre uppfattat det snillrika
hos konungen, och vi instämma med den ärade talaren
äfven derutinnan, att Beskows forskning »skall hos
häfdatecknaren väga tyngre än den mängd af stundom
lidelsefulla, stundom ensidiga åsigter, som å andra
sidan gjort sig gällande».
Den nya delen af Svenska Akademiens handlingar
innehåller, utom det nyss nämnda talet och sista delen
af Beskows Gustaf III, en minnessång öfver Beskow
af Bottiger samt Karl Pipers minne, författadt af
Svedelius, hvilken häfdatecknare i det samma yttrar
sin mening rörande den så mycket afharidlade frågan
om Karl XII,s utländska statskonst.
K. V. MONTAN.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
