Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordisk universitetshistoria. H. Rördam. Kjöbenhavns Universitets Historie, 1:ste Dels 1:ste Hefte. Lunds Universitets Historia. Första delen af Martin Weibull; andra delen af Martin Weibull och Elof Tegnér. P. A. Renvall: Biografiska Anteckningar öfver Finska Universitetets Lärare, Embets- och Tjenstemän. Af Claes Annerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK UNIVERSITETSHISTORIA.
463
ker, denna enhet inom den danska kyrkan, som så
fördelaktigt stack af mot de ändlösa tvisterna
annorstädes och derför af mången så högt prisades,
äfven sin sorgliga frånsida, ithy att den var grundad
på andlig ofrihet och sjelf lade grunden till kommande
tiders stelnade orthodoxi. - Det juridiska studiet
stod särdeles lågt; dansk lag kom naturligtvis ej
i fråga, och äfven romerska rätten lästes blott
delvis, hvarför ock med embetsmannabildningen var
illa bestäldt. För historien fanns knappt någon
plats, och mathematikens höjdpunkt var att ställa
horoskoper. Egentligen var det blott språkstudier
som jemte de theologiska drefvos med någon framgång.
Från lärarne vänder sig blicken till deras lärjungar,
och intressanta äro de upplysningar vi erhålla om den
tidens studentlif. Dess hufvuddrag är enkelhet parad
med råhet. De oerhördt stränga straffbestämmelserna
förefalla oss upprörande, men voro alldeles i tidens
smak. Piskning var straffet för den, som öfverlastat
sig med starka drycker, men ett komiskt intryck
gör det ovilkorligen att se, huru detta vid ett
tillfälle utbyttes mot utanlexor af Ro-marbrefvet
eller Matthei evangelium. Men så var ock den tidens
ungdom härdad, ty i det hus, som studenterna bebodde
på universitetet, fick ej kakelugn finnas. För
öfrigt har ett dylikt förhållande länge egt rum vid
Nordens skolor, och ännu 100 år senare fingo det nya
Lunda-universitetets lärare och lärjungar nöja sig
med Domkyrkan som föreläsningslokal och der hålla
sig varma, bäst de kunde.
En anmärkningsvärd omständighet i den tidens
universitets-och bildnings-historia, är den
fortfarande seden, att ungdomen besökte främmande
högskolor. Särdeles i Rostock, men äfven i Wittenberg,
Leipzig o. s. v, till och med vid franska och
italienska universiteten inskrefvos studenter från
Norden, och ej sällan utsträcktes besöket till flera
universitet. När detta var fallet med danskarne,
kan det ej förvåna oss, att det äfven gäller om våra
landsmän. Äfven efter 1477 gick en ström af svenska
studenter till utlandet. Nästan alla den katolska
kyrkans sista prelater i Sverige anträffas bland dem,
såsom Hans Brask, Magnus Haraldi, Magnus Sommar, Otto
Svinhufvud, Vincentius i Skara, bröderna Johannes och
Olaus Magni. A andra sidan lysa namnen Olaus Petri
och Laurentius Andrere. Derpå afstannar strömmen med
utbrottet af den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
