Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordisk universitetshistoria. H. Rördam. Kjöbenhavns Universitets Historie, 1:ste Dels 1:ste Hefte. Lunds Universitets Historia. Första delen af Martin Weibull; andra delen af Martin Weibull och Elof Tegnér. P. A. Renvall: Biografiska Anteckningar öfver Finska Universitetets Lärare, Embets- och Tjenstemän. Af Claes Annerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK UNIVERSITETSHISTORIA.
469
ningar, men det har ännu mera ondt om män. Ty på det
sistnämda beror förnämligast sakens framgång. Liksom
hvarje större literärt företag fordrar äfven detta
arbete, att der finnes en som offrar sin tid nästan
uteslutande derför, som blir företagets själ och
icke tager sin hand derifrån förr än sista sidan
är skrifven, ty annars frukta vi, att man aldrig
kommer öfver början. Och äfven för att arbetet
skall blifva helgjutet och likformigt, måste der
vara en, som är den egentlige författaren. Men
å andra sidan behöfver han många medarbetare ej
blott för detaljarbetet i allmänhet utan just för
den del af universitetshistorien, som i våra ögon
är den vigtigaste, efter hvad vi redan förut haft
tillfälle att säga. Denna historia, tagen i ordets
djupaste betydelse, kan nemligen ej inskränkas till
historien om universitetets yttre öden, om lärarnes
enskilda verksamhet såsom sådane och om de särskilda
institutionernas utveckling, utan den måste vara
något mera, nemligen historien om högskolan såsom
en integrerande del i den fosterländska odlingen,
hvars både källa och spegelbild den i viss mön alltid
förblifver, såsom representant för det vetenskapliga
lifvet och såsom en af de vigtigaste länkar, hvilka
sammanknyta vår bildning med den allmänna Europeiska
civilisationen. Utan att målet ställes så högt,
kan man ej fälla domen öfver universitetets forntid,
dess förtjenster och dess fel.
Men svårt är sannerligen detta arbete, och för en
man är det så godt som omöjligt, ty omfånget af
den literatur, som måste genomforskas, innan den
speciella vetenskapens historia kan skrifvas torde
gifva en person fullt upp att göra, och dessutom äro
vetenskapernas framsteg i våra dagar så på djup som
bredd så ofantliga, att äfven de störste vetenskapsmän
icke äro mäktige ej heller medhinna att öfverskåcla
särdeles många fält. Arbetsfördelningen är således
här en nödvändighet, och vi hade tänkt oss, att
vetenskaperna skulle sammanföras i grupper och hvarje
grupp behandlas af en kompetent vetenskapsman. Och
först i och med ett sådant arbete blir det en
möjlighet att i dess helhet teckna universitetets
ställning till vetenskapen under olika tider. Ty med
tillhjelp af specialvetenskapernas historia kunde
man utan svårighet uppdraga denna teckning i dess
allmännaste och mest karakteristiska drag, och först
då kunde bilden af det förflutna sägas vara återgifven
i dess sanning och fullhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
