Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försvarsskrift i anledning af h:r prof. m. m. H. L. Rydins recension af Chr. Naumanns arbete "Sveriges Statsförfattningsrätt", tredje bandets andra häfte. Se Svensk Litteratur-tidskrift, årgången 1868, sidd. 417-460. Fortsättning. Af Chr. Naumann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Försvarsskrift.
67
tingadt utskottets utlåtande. Andra voro gynnsamt
stämda för de allmänna valen, ehuru de på
samma gång i flera delar ej instämde i utskottets
förslag. Särskildt personlighetsprincipen blef föremål
för en sträng granskning, och flera projekter till en
förbättrad nationalrepresentation uppgåfvos, ungefär,
i samma olika skiftningar som hos adeln. Då vi här i
noterna gifva prof på åtskilliga ledamöters tankar
rörande sjelfva grundsatserna, hafva vi dermed
velat lemna en trogen bild af den ståndpunkt,
hvilken man intagit i vår fråga inom denna del af
riksförsamlingen».
I noterna har Förf. (s. 463) anmärkt Geijers till
utskottet ingifna motion, sedan motionären alldeles
ändrat sina grundsatser i afseende på samfälda
valen, hvilka han numera förordade, men medelbara,
och hänvisas dervid till »Litteraturbladet» första
artikeln, - dels hans reservation, som intages
s. 463, 464, - dels innehållet af hans yttrande i
presteståndet s. 465, 466. - Vidare hufvudsakliga
innehållet af yttranden inom samma stånd af Dahlgren
(skalden), Hedrén, Thomander, Anders Retzius,
Agardh, Stenhammar, Heurlin, Poppius (statsrådet,
vetenskaps-akademiens d. v. riksdagsman).
Motsidans talare anförde hufvudsakligen
constit,-utsk:s motivering (se ofvan). – Recensenten
synes hafva med tumstock mätt det utrymme,
framställningen af förenämnda i så många afseenden
interessanta yttranden upptagit i den recenserade
afhandlingens noter, men icke omnämnt huru stort
utrymme utskottets förslag och dess motivering
upptager i afhandlingens text.
Derefter omnämner Förf. öfverläggningarne i borgare-
och bondestånden (s. 457-459) samt visar huruledes
tre riksstånd förklarade sig för sjelfsknfvenhetens
upphörande, de hittills orepresenterades
intagande, klassval och tvåkammarsystem, samt blott
bondeståndet för s. k. samfälda val, hvadan frågan
om representations-förändringen tycktes vara sin
lösning nära.
Nu hade det ålegat constit-utsk., enligt 56 § 2
m. Reger.-F., sådant detta lagrum då lydde, »att
samtliga riksståndens tankar till ett helt utlåtande
i möjligaste måtto samman-jemka och, om oförenliga
skiljaktigheter funnos, deiu derjemte till samtliga
riksståndens behandlande anmäla.» Men detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
