Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försvarsskrift i anledning af h:r prof. m. m. H. L. Rydins recension af Chr. Naumanns arbete "Sveriges Statsförfattningsrätt", tredje bandets andra häfte. Se Svensk Litteratur-tidskrift, årgången 1868, sidd. 417-460. Fortsättning. Af Chr. Naumann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Försvarsskrift.
79
hvilken (såsom vi i början af denna försvarsskrift
antydt) vet-tenskapen erkänner, nemligen en,
med sanningskärlek och lugn, konseqvent genomförd
utveckling af öfvertygande skäl och grunder för
uttalade omdömen.
Af de ämnen, som vår försvarsskrift innefattar,
äro förnämligast två hufvudfrågor, hvilkas utredande
varit af intresse för vettenskapen.
Den ena rörer ståndsprwilegierna och specielt den
fråga: hvilka af desse ännu äro gällande. Förf. har i
den recenserade skriften (s. 208-241) sökt utveckla
detta ämne och i sin Försvå rskrift vederlagt det
grundfalska påstående af Recensenten, hvilket man
från en jurists mun allraminst hade väntat höra
uttalas, att nemligen allt hvad som upphört att
vara ensamt ståndsprivilegium, priva lex, och gjorts
gällande för medborgare i allmänhet samt uppgått i den
allmänna lagstiftningen eller af denna beröfvats all
betydelse, upphört att äga giltighet som privilegium,
- oaktadt det stånds lagliga representanter, hvilket
privilegiet tillhör, sjelf icke gifvit sitt samtycke
till detsammas försvinnande i den ordning 114 §
Regeringsformen stadgar. - Ämnet har sin vigt bland
annat i den oförmodade händelse, att frågor skulle
uppstå om t. ex. afskaffat de af frälsejordens
friheter utan ersättning eller sådan aflösninor. som
annorstädes
.7
ö?
blifvit med framgång åstadkommen i liknande fall,
om kyrkogodsens indragning o. s. v.
Andra hufvudfrågan rörer en afdelning af
Sveriges inre historia, nemligen den som omfattar
national-representationens ombildning efter år
1809. I mera än en partiskrift har man på detta
skede af fosterlandets häfder lagt orena och klumpiga
händer. Ej blott den af oss förut åberopade brochyr,
med titel »Betraktelser i representationsfrågan»,
Upsala 1865, utan flera dess% likar hafva ordat om ett
segt vidhållande å de två första ståndens sida, samt
minoritetens i de öfriga, vid stårcote-före-träden,
bristande ärlighet i afgifna försäkringar och löften
om uppoffring af sjelfskrifvenhet och verkliga
förbättringar i formen för representationen. Man har
påstått, att hvarje försök till en ändamålsenlig och
på billiga grunder stödd omskapning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
