Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
djur. Med gott samvete dra vi én suck av lättnad
och tänka på vilan och vår Herres goda bord. Ja,
väl, men inte än, säger vår frälsare, som är vår
husbonde. Det finns mer att göra först. Två
grader till att passera.
Vår Herre Jesus låter, enligt hans eget ord i
domedagstalet, representera sig av så många
”små” och ”minsta” här på jorden. Någon av
dem är hungrig. En sådan som ej kan ”reda sig
själv” eller ta för sig ur det stora förrådet Denne
ha vi då att reda till åt. Där är en som fallit i
förtvivlan, en annan som just nu börjat
förskräckas över sin synd, en tredje som hungrar efter
mera nåd och frid och rättfärdighet. Med alla
dessa tillstånd följer en tafatthet och räddhåga,
som rent förlamar dem och blir deras död, om
intet ”redes till” åt dem.
Men ej nog därmed. Det följer ännu en grad
av arbete, innan vi få något för egen dd till livs.
Vår Herre och husbonde är beroende av vår tjänst
under själva måltiden. Vi måste passa upp
medan han äter. Vi vilja inte pressa bilden. Men
dess skönhet och överraskande enkelhet för åter
oemotståndligt vår tanke till dessa många
”minsta” och ”små”. Det är ju gott och väl att vi reda
till och sätta fram mat åt dem. Men ack, de äro
även beroende av vår tjänst medan de äta. Ja,
vi måste rent av vaka över dem under måltiden
och se till, att de verkligen hålla till godo och få
del av rätterna. Ja, men, säger någon, de äro ju
också tjänare. Sant Men det får inte på något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
