Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ofta som helst — och ju oftare dess bättre— så
vill han släppa till håvoma och själv vara med
och glädja sig med oss.
Redan här vilja vi nu inskjuta en tanke:
Nattvarden borde alltid för oss vara en glädjens
måltid. Men därom mera längre fram.
m.
Nattvarden en arbetets högtid.
Vi sade att nattvarden var ett brospann, som
förenade grundläggningen med invigningen i Guds
rike. Men denna mellantid är församlingens, d.
v. s. Guds rikes, förberedelsetid, en tid fylld av
arbete och mission. Det är Guds stora
tempelbyggnadstid. Hela denna tid skall utfyllas av
förkunnelse om Jesu död. ”Till dess att han
kommer”, säger aposteln Paulus, att han fått sig
uppenbarat, skola vi njuta nattvarden, ty detta är
förkunnelsen. En åskådlig, för flera sinnen
fattbar förkunnelse är starkare än endast en hörbar.
Förkunnelsen av Herrens död är alltså den
högsta förkunnelsen. Och nattvarden är härför
det bästa sättet, den högsta formen. Men denna
förkunnelse är ock den viktigaste arbetsformen,
det väsentligaste i riksarbetet, i
tempelbyggnaden. Då blir ju själva arbetet en arbetets fest —
ja, så härligt har verkligen vår frälsare ställt det
för oss.
Men då må vi ju alla, alla utan något undantag,
mötas vid Jesu nattvardsbord, så ofta vi vilja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
