- Project Runeberg -  Om Lars Johansson : (Lucidor den olycklige) : litteraturhistoriskt utkast /
11

(1876) [MARC] Author: Josef Linck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Wrangel var åter öfverkommen och tänkte brandskatta
Lüneburg samt öfverfalla Bremen, att de tyska staterna
allvarsamt beredde sig på krig. Och förstod han – hvilket
endast få på hans tid förstodo — att i antikens
hemland låta dennas lugnande och gedigna inflytelse uppfostra
hans ästetiska sinne, eller mottog måhända ej snarare hans
otyglade själ några intryck af det Italien, hvars
utsväfningar redan förstört Guido Renis snille och inspirerade
Caravaggios taflor? Öfverkommen till London, träffades han
af hela inflytandet af en Karl IIs och Buckinghams
sedeslösa hof, hvars vanarter trängt ned till alla samhällslager;
en Sedley, Davenant, Etheredge voro då på modet, och
hela verlden sprang att åhöra slippriga komedier och
applådera lättfärdiga teatertrupper. Hvilken skilnad mellan dessa
den stora stadens dramatiska föreställningar och de tarfliga
sederna der hemma! Det är ej underligt, att en sådan natur
som Johanssons drogs ditåt. Vi få ej glömma att en dylik
omgifning hjelpt stora skalder såsom Moliere och
Shakspeare till en mångsidigare och fördomsfriare
lifeuppfattning; men i betraktande af det förakt, som den tidens
hederliga personer buro till de dramatiska konstnärerna, och
som snart gjorde att dessa förtjenade det, innebar umgänget
med dem en ej ringa fara. Palmsköld upplyser också, att
Johansson »var af ett liderligt och flyktigt sinne och inlät
sig med komedianter och annat pack». Det var dåvarande
svenskars tanke. Vi kunna nu bättre uppfatta hans poetiska
förkärlek och le äfven åt denna allsmäktiga opinions
ensidighet; men med skaldens häftighet och hänsynslösa
sjelfständighet, huru mycket måste ej hans karakter förlora på denna
brytning med hela samhället! Emellertid har han ej
försummat att under resan rikta sina kunskaper efter sin håg;
han förvärfvade stor ledighet i att uttrycka sig på
främmande tungomål, latin, tyska, engelska, franska, italienska,
holländska; och Lars Johansson intager sin jembördiga plats
bland de lärda svenske män, hvilkas kunskaper och
språkskicklighet sträckte sig lika vidt som fäderneslandets
politiska inflytande och vapenära. Som förut är sagdt, var han
hemkommen hösten 1668, och han kallar sig i ett då skrifvet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:43:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljlucidor/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free