Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skalden sig här Laurinus den sorgbundne. Med slägten har han
kort derpå stått i beröring: Tre förnämligare begrafningar
i hufvudstaden i december månad få dagar efter hvarandra
firar han på glänsande tyska. Här heter han Lucidor der
mitleidende eller Celinus der betrübte. En af sångerna skrefs
åt en vän, löjtnant Storm, till hvilken vi en gång skola
återkomma, och bär till underskrift Triton Sturmmuth.
I Upsala visade han för sista gången sin lärdom och
skaldeådra under högsommaren året derpå, när han på latinsk
hexameter, franska, italienska, engelska, holländska, tyska och
på slutet konstfulla svenska verser blomsterströdde en liten
gosses graf, till hvars redan aflidne fader, teologie doktorn
och professoren Edenius, han stått i förbindelse. Här skrifver
han sig med initialer L.I.S.S.H.A.S.V., det är Laurentius
JohansSon, scientiarum humanarum artiumque studiosus
Upsaliensis. Emellertid fann han sig såsom ograduerad ej ega
någon framtid vid universitet och fattade nu det ödesdigra
beslutet att för beständigt öfverflytta till Stockholm och der
utföra sitt ideal, det fria poetiska lifvet. Hittills hafva vi
ej kunnat följa honom så noga, men under vistelsen i
hufvudstaden blir han mera bekant, och källorna om honom
föda rikare.
Midt under den vackraste högsommaren, den 28. juli
1669, anlände Lucidor till Stockholm. Detta år i håg koms.
länge för sin särdeles vackra väderlek. Vikar och sund
stodo i sin skönaste fägring. Hela staden var i rörelse, och
präktiga förberedelser gjordes till morgondagens stora
högtidlighet, ty Englands sändebud, lord Howard, earl of
Carlyle, med hvilken makt Sverige nu efter Tripelalliansens
afslutande stod i förtrolig beröring, skulle slå den
fjortonårige konungen till strumpebandsriddare. Detta väckte
sådant uppseende, att en särskild medalj slogs deröfver.
Lucidor uppsökte genast hufvudstadens lärda kotterier. I
spetsen för dem glänste den frejdade Stjernhjelm, som nyss
hade utgifvit »Musae Suethizantes, det är Sånggudinnor,
nu först lärande dikta och spela på svenska», och som nu
hade mycket att syssla med det nybildade
antiqvitetskollegum, der han sjelf var preses, och hvilket — enligt en
kammarherres bref, bestämdt för »Rudbeck, Stjernhjelm och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
