Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Omkring klockan 7 en onsdagsqväll på eftersommaren
inträdde fyra herrar, välborne kapten Bengt Bohm, välborne
löjtnant Arvid Kristian Storm vid öfverste Grotthusens
regemente i Pomern, häradshöfding Furubom och poeten
Lucidor. Alla hade enligt bruket sina handskar och värjor
på sig. Ingen annan gäst synes då hafva uppehållit sig
på Fimmelstången. Gästerna begärde en pipa tobak. De
andra läto framsätta för sig ölstånkor. Lucidor drack vin.
Vid 9-tiden aflägsnade sig Bohm, förrän det blef kolmörkt,
men de andra sutto qvar. Kort derefter hemkom värden
eller vinskänken. »Lasse begynte att drifva med honom
åtskilliga äfventyr», men klockan 12 ville Furubom gå sin
väg, då Storm bad honom blifva qvar, och Johansson började
tala om, huru farligt det var att gå ut, och huru än den
ene, än den andre blifvit öfverfallen på gatorna. Man
beslöt derföre stanna öfver natten, och Furubom beställde till
och med en säng, men värden ville nu ej servera dem mera.
»De hade dock allenast druckit åtta stop mumma och ett
halft stop vin, tillika med 24 öre tobak», hvilket den tiden
ej var någon öfverdrifven dosis. Då blef Lucidor ond på
värden, sägande: »Har du intet velat mera tappa, skulle du
det sagt oss före klockan 9. Då hade vi kunnat gått bort och
intet sutit här så länge.» Han »skällde honom för ett och
annat, knäppte honom åtskilliga gånger på näsan och ville
taga skrifbrädet att slå honom». Emellertid, om också
Lucidor synbarligen var vid dåligt humör, sutto de qvar
och pratade, men drucko nästan ingenting. Klockan 2 gick
källarpojken och lade sig. Emellertid steg Furubom upp
och drack poeten till i vin, men denne »ville ej göra
besked med vinet», utan tog ett ölglas, drack ur det och
kastade det i väggen. Det bör anmärkas, att, liksom det
då ansågs tillhöra »en ärlig svensk» att kunna dricka
tappert, det var förolämpande att ej svara på en skål, som i
stående ställning brukade utbringas. Den träta, som nu
uppstod mellan Johansson och Furubom, skedde på
fransyska och hade inga vidare följder än att Furubom
reqvirerade ett halft stop vin till, och värden, som under tiden
tycks hafva ändrat tankar, förfogade sig neri källaren. När
han kom upp var nästan allt förbi. En svag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
