- Project Runeberg -  Om Lars Johansson : (Lucidor den olycklige) : litteraturhistoriskt utkast /
124

(1876) [MARC] Author: Josef Linck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

är han fullt sin egen och antager en djupare och allmännare
ton. Han vårdar mera sin stil och stafning. Han, så att
säga, slår sig ned inom skaldernas gemensamma krets. Vi
hafva först här hans poesi i ordets egentliga betydelse.
Antalet af hans kända visor är 31, hvaraf 8 på tyska. Men
olyckligtvis äro 9 svenska och 3 tyska förlorade och blott till
begynnelseorden bekanta. En,»Nys, när Frigga satt i bade»,
är slipprig. Återstå således endast 5 tyska och 13 svenska,
hvarom vi kunna bilda oss ett omdöme. De äro med
undantag af två dryckessånger och en tröstevisa alla samtliga
(såväl som de okända) kärleksvisor till fingerade namn.
Bellinde, Climene och Lisille hafva hvardera fått två tyska.
Castalinne, Belikinne, Murgaris, Iris, Fillis och Lisette
hvardera en svensk. De öfriga styckena hafva ingen benämning.
De tyska visorna, såsom tillhörande en utländsk sångmö,
gå vi förbi (huru skön är ej t. ex. »Lass’t uns die Blüht
der Zeit»!). Vi anmärka blott, att de alla i motsats till de
svenska funnit nåd inför den stränge Sondéns ögon och af
honom anföras som bevis på, hvad skalden kunde hafva
blifvit. Har ej härutinnan granskaren mera låtit sig nöja
med det främmande språkets alster och deremot allt för
mycket stött sig på det inhemskas gammalmodighet?
Sanningen är dock, att Lucidor liksom alla poeter på hans tid
till formen redde sig bättre med det uppodlade tyska
tungomålet. Vi hafva förut omnämnt, att han skref en och
samma kärleksdikt på båda språken och sid. 15 citerat en strof
deraf på tyska. Vi skola nu till läsarens pröfning anföra
samma strof på svenska. Skilnaden är tydlig: —

»Om jag haer feelat med min mund,
Så skall han ock så af alt hiertans grund
Dit purpur-läppars paar
(Som jag mig har
Til mit sielfz-straff-altar
Utvalt med kiärleck stoor)
Bekyssa, min hiert-siähl- och ängla-moor.
Pfui! Sin koos alt förtreet.
En kyss, som ingen veet —
Förlijkning skedt.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:43:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljlucidor/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free