Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
När sigh solen till sit lopp
Reser utur hafvet op,
Reser och min iämmer,
Som mehr stadig än hon står,
Dy min sårg eij nedergår,
När sig solen gömer.
När seen natten öfverhölgt
Målne kappan, månen, fölgdt
Utaf stiernor, skijner,
Qvellier Morpheus’ drömmar migh,
At iagh, fåfängh-glad, sijr digh,
Som mäd sorgen tijner[1].
I alt, hvad iag sijr och höör,
Uti alt, hvad som iag giör,
År olust i löije,
At iag vämjes hvar iag är
Ok du intet mäd äst när
Som mit eenda nöije.
Mången skönheet finnes här,
Som mäd skiäl dyrckvärdig är,
Lell mig ingen kräncker[2],
Dy iag, lijk sool-bloman sigh
Effter soolen vänder, migh
Til digh, min sol, länker.
Segelsteen[3] och iernet haer
Vexel-kiärlek, som them draer,
At the samnas giärna.
Så draer du ock hierta mit,
At det rättas effter dit,
Min magnet ok stierna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
