Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Ett möte på Kuustö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Menar ni djäknen, så lär han väl knappt ha lust
att prata med landstrykare nu, när han i morgon skall
vigas af bispen till klerk, svarade väktaren.
I svaret låg någonting hånande, som tycktes
uppröra den gamle vandraren.
— Vigas till klerk! utropade han med en åtbörd af
smärta. — Heliga jungfru, det är då verkligen sant, och
jag kommer kanske för sent för att hindra en sådan
olycka!
— Nå, så olyckligt är det väl inte i dessa tider
att göda sig i ett kloster eller ett domkapitel, medan vi
andra få släppa till skinnet för mindre än så, fortfor
knekten i samma ton. — Men packa er nu er väg,
jag hör stallmästaren komma. Han tycker ej om prat
i tjensten.
Vid dessa ord närmade sig en reslig ung man,
klädd i stålhufva och kyller af elghud, med den hvita
fältbindel, som utmärkte biskopens folk. Han tycktes
stadd på ronde för att efterse vakterna och stannade
på muren, i det han troligen hörde ljudet af röster vid
vindbryggan.
— Hvad nu? sade han efter en hastig blick på
vandraren. — Är det du, gamle Goliath, och ensam
på vandring med dina sjuttio år? Hvad har du här
att beställa? Hvarför hålls du icke hos herr Fleming
på Kumogård?
— Det skall jag säga för den det angår,
genmälde den gamle förhehållsamt. — Men ni har rätt,
unge man, jag är gammal och mina ögon skumma.
Ni känner mig, men jag kan ej i skymningen
igenkänna er.
— Släpp in gubben, jag ansvarar för honom,
befallde stallmästaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
