- Project Runeberg -  Allas vår Margit. Småstadsskildring /
49

(1893) [MARC] Author: Mikael Lybeck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förmått göra någonting dugligt af mig ...
nu har det fått vara som det är. En
täflan hade blifvit rätt lustig ... med
dessa ... nåja. Tro för resten inte att
jag beklagar mig eller är sentimental —
jag förstår knapt hur jag låtit narra mig
in på det här ämnet. — Och se till, att
du inte förkyler dig!»

»Hvad du måtte känna dig olycklig!»
»Hm. Ibland vore man kanske
frestad att ... nej, jag ska inte prata flera
dumheter. Ingen är väl berättigadt
olycklig, så länge han af hjärtat kan glädja
sig öfver sina vänners lycka» — det låg
en underlig betoning i ordet vänner
»och inte kan låta bli att hoppas på en
egen. Men just det måste jag låta bli.»

Han tog raskare tag med årorna och
tystnade. I Margits hufvud rörde sig så
många stridiga tankar, att hon icke
bemödade sig om att fasthålla en enda,
utan blott satt och väntade på att Sixten
Erik skulle fortsätta. Därom måtte denne
haft en aning, ty han tillade, ehuru nästan
motvilligt:

»Bry dig inte om att svara på hvad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:57:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lmmargit/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free