Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tagit samman med sin vän kopparstickaren Rehn, den drastiska skämtaren och
karrika-tyrritaren, en själsfrände till hans egen sarkastiska och sjelfviska personlighet.
Men den enda verkliga tafvelmålare, som under denna period låg och studerade i
Paris, var eljes den föga kände Johan Fredrik Hörling (1718—1786). Denne hade en smula
artistiska anlag i blodet. Hans morfar var ritmästaren i Upsala Jan Klopper (*J* 1734),
af hvilken ett par släta professorskonterfejer ännu hänga i universitetshuset, och som Hörling
ägde också 1 mindre grad hans båda halfbröder, läkaren och den stora parodisten Hallman, en
viss färdighet i att föra penna och pensel. Hörling gjorde en utländsk studieresa 1740
och studerade därunder i Paris hos Carle van Loo. Lundbergs ryktbarhet drog honom mot
pastellen, och påverkad af denne, utförde han flera porträtt med de ömtåliga färgkritorna,
hvilka han förde med en långt hårdare hand än mästaren och utan den särskilda
disposition för genrens elegans och glittrande färglust, som utmärkte Lundberg.
Nationalmuseum äger ett dylikt porträtt af honom, och i Rehbinders samling fins ett annat af
general Klingspor i harnesk mot blågrön fond, friskt men kallt och utan behag. Hörling
begaf sig sedermera (1743?) till Italien — och en hel rad af rödkritsteckningar i Fria
Konsternas akademi, daterade mellan 1744—46, vittna om hans arbete därstädes. Det
är studier efter Caraccerna, Dominichino och andra i senitaliensk stil. Han synes sålunda
eftersträfvat att blifva historiemålare, och under beskydd af grefve Nils Bjelke
lyckades han också i Italien förvärfva en liten ryktbarhet. Han blef medlem af florentinska
akademien. Efter sin återkomst till Sverge bröts hans konstnärsbana af själssjukdom
ett bref från Berch till Tessin af 22/s 1745 visar, att ryktet redan då berättade, att
Hörling haft ett anfall at sinnessvaghet.
* *
Det var, som man ser, uteslutande Lundberg, hvilken under 1700-talets förra
decennier företrädde Sverige i den redan nu så kosmopolitiska konststaden vid Seinen, och
det stora tilloppet af svenska artister begynte först i seklets andra hälft, när Sverige
i Alexander Roslin fick en representant, som blef en af sjelfva de tongifvande och
styrande inom det parisiska konstlifvet. Hvarken förr eller senare har en svensk
artist spelat en så framträdande roll i den franska konsten. Elegansens porträttör
under tre decennier med tidens internationella aristokrati till klientel, modelyxens
förhärli-gare, täflande med Terborch som stoffmålare, en af de största accessoarmälare, som
konsten känner, och mera än så, ibland en djup och god karaktärsskildrare, blef han helt
för-franskad. Hans släkt hade kanske också franska traditioner, och i hvarje fall ägde han
släktingar i Paris. — Mannen och namnet fingo snart en lika gallisk prägel. Fä
personer möta så beständigt, som han, när man studerar 1700-talets franska
konsthistoria. Också hafva två franska skriftställare, markis de Chenneviéres och Octave Fidiére,
gifvit de bästa skildringarne af hans lif och verksamhet. Men äfven efter dem erbjuder
det ringa svårighet att hitta nya uppgifter om hans lefnadsöden och nya drag om hans
konst. Utan minsta svårighet kan en framställning om Roslin svälla ut till en monografi.
Men här må blott, efter tryckta och otryckta källor, några grundlinjer meddelas om den
mest berömde af seklets svensk-franska konstnärer, om hans lefnadsöden och hans konst.
Alexander Roslin föddes i Malmö d. 15 Juli 1718. Farfadern var rådman 1
Stockholm, fadern, Hans Roslin, läkare i Skåne och sedermera amiralitetsmedicus i
Karlskrona. Hans mor, Katarina Wertmiiller, tillhörde den gamla apotekaresläkten, som ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
