Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tomek Baran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gossen torkade näsa och ögon och började snålt
äta.
— Kom, flickor, brödvällingen är färdig.
Han hällde det kokande vattnet på brödet.
De kröpo ur bädden, satte sig på huk kring skålen
och började äta med glupsk aptit.
Barnens blåbleka, utmärglade ansikten gingo
liksom i färg med de kala, frostvita väggarna.
Fattigmansnöden, som småningom trevar sig upp till
strupen och långsamt klämmer om, hade märkt
dessa ansikten för alltid: uttrycket i ögonen var
på en gång vasst och slött, i hela uppsynen var
något på en gång hetsat och apatiskt. Tomek
överfor barnen med en faderlig blick, själv tog han bara
sällan en sked ur skålen för att de skulle få så
mycket mera, och han trugade gossen:
— Ät, lillen, ät... Var ni mycket hungriga?
— Visst var vi det, utlät sig Marysia. Vid
middagstiden gick jag till byn, moster Jadamowa gav
mig potatis, och jag koka och vi åt — men nu på
kvällen grät Joziek och Anka för att det värkte i
magen — de var så hungriga — och jag hade dem
att lägga sig och sova.
— Ät barn — det här brödet har mor Jagustinka
skickat er och det här är från hans vördighet.
Marys, här är lite hirs också, det skall du koka i
morgon. Vår Herre hjälper mig nog i sin
barmhärtighet, så jag får något arbete, och då kan vi
kanske köpa oss en skäppa potatis eller en kappe
hirs. Det gäller bara att kunna dra sig fram till
våren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
