Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett möte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
08
att han inte ens tänkte på att han inte ägde någjon
rätt, och oemotståndligt dragen trädde han in i
rummet. Vid nattlampans dämpade sken varseblev
han genast det sovande barnet, och han föll på knä
vid den lilla bädden, riktade den bleka lågan mot
den lillas rosiga ansikte och slukade det med
ögonen. Hon sov oroligt och snyftade i sömnen,
men det föll honom inte ens in att han borde gå.
Han låg där på knä som fastnaglad. Hon vaknade
på nytt, och då hon fick se ett främmande ansikte
över sig började hon gråta. Han lugnade henne
med en smekning, och hon tystnade, men tittade nu
klarvaket med sina svarta ögon. Till sist sträckte
hon ut de små armarna och viskade med ett ljust
litet leende:
— Fajbjo!
Han visste inte vad som försiggick med honom.
Han kysste de små händerna i extas, han kände sig
fyllas av en lycka utan gräns. Den lilla gned sig i
ögonen med de knubbiga små händerna och bör-
jade smågråta igen. Han lyfte försiktigt upp henne
ur sängen, svepte täcket om henne och satte henne
på sitt knä.
— Fajbjo leka med Zosia! kvittrade hon och
drog honom i mustascherna.
— Säg pappa, pappa! tiggde han.
Men barnet skakade på huvudet.
— Fajbjo, fajbjo...
Han kysste och bönföll:
— Säg pappa, pappa. Farbror är pappa, och
han överöste henne med de ömmaste smekord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
