Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Franek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
har just nyss engagerat honom till sitt allt i allom —
och han flyttar över till henne.
Den manliga hälften av sällskapet brast i skratt,
så komisk syntes dem tanken, den kvinnliga åter
började spruta etter och galla, dess giftigare som
direktrisen hade avlägsnat sig.
— Hon tycker hon behöver en som går frun
tillhanda som förkläde och inkasserare.
— Hon borde hellre ha köpt sig ett nytt tand-
garnityr, för det gamla hade hon så när satt i
halsen i går.
— Kanske jag kan stå till tjänst med att höra
efter priset på det gamla? föreslog karaktärskåde-
spelaren med giftigt galanteri.
— Så fräck ni är! Aktrisen seglade in mellan
kulisserna med allt det majestät en mammrollinne-
havare kunde utveckla.
— Såg ni nyss det där offentliga skrytet med en
ring som man vet på vad sätt hon fått? Jo, hon
hon kan bjuda ut sig, hon! Och jag som varit
engagerad i de bästa sällskap, hos Texel, hos
Koscielicki, jag måste vara kamrat med en sån!
Hu, det är förskräckligt... Och varken röst, talang
eller figur har hon... För allt vad hon har är
konstgjort — och så hon åthävar sig! Jag har
väl också händer som duger för ringar, eller hur?
Och jag kunde också få, om jag bara ville — i
Bellevue i Varschau var det några beundrare som
från parkett räckte mig ett guldgarnityr — det
är dagsens sanning. Men jag tog inte emot — nej,
jag har alldeles för mycket självaktning för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
