Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bakom fronten - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Prästen drog upp sutanen och storsprang hem.
På förstubron satt en högväxt ung dam med en
cigarrett i munnen. Några hundar lågo vid hennes
fötter.
— Fröken Zosia! Jag tror inte rnina ögon!
Genom vilket under?
— Jag kommer direkt från skogarna. Var är mina
föräldrar?
— Det vet jag inte. Jag har inte sett någon från
herrgårn på en vecka, svarade han förskräckt.
Fröken Zosia sprang upp från bänken. Hon var
ung, vacker och högväxt, klädd i kort jacka och
höga stövlar och med en hermelinsmössa på
huvudet.
— Jag har inte heller sett dem därhemma på en
vecka. Just i dag åtta dar sen, då slaget började
flytta sig åt vårt håll, skickade min far mig till
skogs med vagnar och kreatur. Där har jag varit
hela tiden. Först i går vid middagstiden vände jag
tillbaka. Jag fann huset plundrat och tomt, taket
störtat, till all lycka är flyglarna och
stallbyggnaderna oskadda, men inte en människa på hela
gården. Jag tänkte att prosten kanske vet något.
Vad skall jag nu ta mig till? stönade hon; hennes
röst var hes och ögonen inflammerade och det slog
feberhetta från henne. Vad kan det ha blivit av
mina föräldrar? De blåa ögonen blickade
skräckslagna.
— Det har säkert gått dem som alla andra:
kosackerna har drivit bort dem... Jag kom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
